Fläskförminskningsprojektets första test

I morgon ska jag väga mig för första gången sen jag gick med i Viktklubben. Lite nervig är jag över hur det gått men nog har någonting försvunnit från min vilda och energistinna lekamen? Fläskförminskningsprojektets första test är nära.

Ikväll så åt jag spaghetti och köttbullar. Eftersom jag hade en massa oliver kvar sedan tidigare, så fick de bestämma hur många köttbullar det skulle bli. Fem stycken räknade datorn ut för sen slog jag i kaloritaket. Lite ketchup räknade jag in också.

Den värsta tiden är kvällarna och då cirka en timme efter middagen. Då gäller det att tänka på beach 2013 och se den där militär-Jerry som var så slank och fin 1985. För dit ska jag. Sanna mina ord.

Massa nötter ju

Tidig morgon igen. Mycket energi även idag. Så pass att jag gick av tre hållplatser innan jag egentligen ska gå av. En rask promenad som nådde 20 minuter när jag passerat Fyrisån och de centrala delarna av Uppsala. Jag vill upp i 30 minuter och kommer att gå av ytterligare en hållplats tidigare nästa gång. Detta blir en aktivitet som jag kommer att ägna mig åt två gånger i veckan. Till att börja med.

Social värre på jobbet. Måendet är väldigt bra och jag känner mig stark.

Det var lite häftigt att ikväll konstatera att jag fick äta så här mycket nötter ikväll. 2,5 dl kunde jag mäta upp utan att passera den kalorigräns som jag har. Och att det skulle bli så här mycket, det trodde jag inte. Viktklubben. det är grejor det… (;-)

Nu ska jag göra fredag och bara göra det jag vill. Vågar knappt yppa orden, men jag mår så bra på alla fronter just nu att det är helt makalöst. Samtalade med min terapeut idag och han ger mig någonting som jag inte riktigt vet vad det är. Ibland undrar jag om han hypnotiserar mig..haha

100% uppe i Undersvik

Undrar jag om tuppen var vaken när jag slog upp mina ögon? Klockan var en bit före sex och jag kunde omöjligt somna om. Så jag tog en dusch och fixade i ordning mig och satt i matsalen strax för sju. Kökspersonalen började redan klockan sex eftersom de har mycket gäster just nu. De är beundransvärda tycker jag och gör så god mat. Min frukost blev lite för kraftig men det var så gott att jag bara var tvungen. Men jag har reglerat det senare under dagen så att jag inte gick över det kaloriintag som jag nu får ha varje dag. Viktklubben, ni vet!? (;-) Härlig yoghurt med blandning av nötter och en massa mojs. Två smörgåsar med skinka och ost samt fina grönsaker. Ett ägg med lite kaviar och ett glas juice. Avslutade med två muggar kaffe!

En fantastisk takmålning från 40-talet i huvudbyggnaden.

Molnslöjor längst bergen som var häftiga att titta på.

Dessa fantastiska änglaflickor blev inte mina. Hade inte råd eftersom de kostade en del, men jag tog ytterligare en fin bild på dem. Jag gillar dem skarpt, men ekonomin prioriterar inte det estetiska för ögat just nu.

Nyckel till Undersviks kyrka, dit jag gick och satte mig en stund. Tände ljus och filmade lite också. Som finns på min YouTube-sida och är för dig som gillar kyrkor.

Klockstapeln syns fint mot den blåa himlen.

Vy från predikstolen.

Två ljus tände jag och tänkte på de som gått före. Min mamma var väldigt närvarande under mitt besök i kyrkan.

Kyrkor gör mig lugn. Det finns en frid därinne och Undersviks kyrka var inget undantag. Det finns så mycket energier från olika sinnesstämningar kvar. Dop, bröllop och begravningar blandar allt i en salig blandning. Sen att kyrkan var helt tom var för mig bara ett plus. Jag kunde i lugn och ro tänka mina egna tankar utan att bli störd av någon annan. Suveränt!

När jag tåget igår så tänkte jag stilla för mig själv att klarar jag av att fixa en del av alla saker som skulle fixas så skulle jag vara nöjd. Det blev bättre än så. Jag fixade allt som de hade problem med och det känns väldigt bra att jag klarade av det. 100% uppe i Undersvik är ju bara en succé.

Mycket trevlig personal. Jag kände mig väldigt välkommen och det betyder mycket. Förhoppningsvis så tar det inte flera år till nästa gång. Är ganska säker på att det inte kommer att ta mer än ett par veckor om jag får bestämma. Två nya datorer är nämligen beställda och att konfigurera och testa dem på plats är absolut det optimala. Frågan är ju bara vad chefen säger… ? (;-)

Hälsingland och Undersvik visade sig verkligen från sin bästa sida när jag var där.

Huvudbyggnaden. Jag filmade också lite om att våren är på väg.

Stationshuset eller boden eller vad det nu kallas för i Vallsta. Var ju bara tvungen att ta en bild på jättebygget.

Som vanligt så svischade tiden bara förbi. Så fort livet går. Det gäller att agera NU och inte sen. Det är många jag vill tacka för att jag kom iväg och när jag väl gjorde det så var det väldigt bra och lyckat.

Två fina dagar ur flera aspekter. TACK du som tackas ska, levande eller död.

Nyfikenheten är tillbaka

Det är sådan fart på jobbet nu och jag älskar det! Inte en lugn stund. Det är roligt att det rör på sig. I morgon så ska jag upp till Hälsingland och Undersvik. Vi har en stiftsgård däruppe med eget nätverk, skrivare och arbetsstationer. Nu ska jag gå igenom allt och fixa till det som de har problem med. Jag sover kvar en natt och kommer hem igen på torsdag kväll.

Hoppas så på fint väder så jag kan gå där i dalgången och titta på bergen och njuta av vattnet. Bilder kommer så ni själva får se hur fint det är däruppe.

Tänk, för ett par veckor sedan så hade jag haft råångest över detta och känt “aldrig i livet”. Men nu vill jag och är nyfiken på hur de har det däruppe. Nyfikenheten är tillbaka och det är bara så häftigt! Livet är snällt emot mig och vill mig väl numera, även om vissa så kallade vänner återigen försöker rubba mitt positiva flöde. Men jag har bestämt mig för att de inte är värda att lägga krut på. De som bara försvinner utan tystnad är inte värda min uppmärksamhet.

Idag så åt jag min sista lunch på China River på lång tid. För efter att jag skickat upp denna bloggpost så skriver jag in mig på Viktklubben. För att få koll och kontroll över kaloriintaget och med hjälp av dem tappa vikt. Nu är jag ambitiös värre och har tänkt på det mesta. För nu jävlar i min låda så ska jag ner… årets resa inleds.

Jag passerar centralstationen flera gånger varje dag när jag jobbar. Tänkte ett tag på att det känns mer och mer som just den platsen är Uppsalas nav numera. Där liksom allt händer och när hotellet bakom är klart så lär det ju bli än mer fart och fläkt där.

Vädret var ju fint mitt på dagen. Solen sken och jag tog mig en liten promenad. Stannade på Fadimes plats och filosoferade lite. Undrar jag när de får upp skyltar och sådant? För nu finns det ingenting som visar att det just är Fadimes plats. Jag tycker ju att det är självklart, men kommunen tvekar. De borde till och med ha en liten monter någonstans där som berättar om hennes livsöde och den kamp hon förde för att få leva det liv hon själv ville.

 

Promenad längst Fyrisån. Snart är värmen och solen på plats.

Pensionär Kroon var på besök. Vi pratade om fiske och naturupplevelser senare i vår och eftersom jag numera säger ja istället för nej så kommer jag besöka honom uppe i Hälsingland där han bor när snön är borta och solen värmer gott.

Ni ser väl hur det ser ut i förorten. El blaskos och livsfarligt om man inte är med.

Måste också tacka Nordisk Film för fribiljetterna som kom idag. Frågan är ju bara vem jag ska ta med mig på visningen? Det är ett angenämt problem.

Nej, nu ska jag vägas, mätas och jag vet inte allt. Målmedvetenheten har inte varit så här stor sedan 80-talet då jag slog vad med tre polare om att gå ner ett visst antal kilon innan jul. Jag klarade av det och vann ett par tusenlappar. Nu är min morot mig själv och mitt mående. Att jag vill ta hand om mig själv igen! Jag har till och med tagit före bilder på Michelingubben för att få inspiration när det tar emot.

Ny resa den 28/2

Den 28 februari så loggar jag in. Skriver in mina värden och sen är jag igång. Taggad som få. Inspiratörer på jobbet har fått mig på banan och en av dem ska jag “tävla” emot fram till den sista juni. Den som då gått ner mest procentuellt får en middag av den andra. Exklusiv säger jag, men hon tvekar! Tacka sjuttsingen för att det ska var exklusivt. Tänk hur mycket kulor vi sparat in! Bilden är mitt mål. 2007 när det var som mest kaos inombords så var kroppen som finast. Paradoxalt egentligen, men dit SKA jag igen. Taggad nu att äntligen gå neråt igen. 28 februari så börjar min nya resa. Bloggen är ju också en morot, att berätta och få ha de vänligt sinnade med mig på min resa 2012.