En tidlös vecka kvar

Med tidlös så menar jag just att jag inte nu passar tider. Ja inte mer än vad OS-tablån kräver för att se det jag är intresserad av. (;-)

Men tidlös innebär just nu att jag går och sover efter 00:30 varje kväll och sover minst till 10.00 på morgonen. Fast i morse var jag uppe tidigt eftersom jag var nyfiken på hur Laila Bagge-Wahlgren skulle klara sig som programledare för Nyhetsmorgon. Hon klarade det galant även om man såg hur nervig hon var i början, men jag gillar hennes personlighet och sätt, så jag tyckte hon var kanoners. Vem skulle inte vara nervig förresten?

Tidlös var det ja… en tidlös vecka kvar.

På ett sätt är det skönt att inte ha någonting att passa, fast på ett annat förödande för mig. Jag liksom fungerar sämre överhuvudtaget när jag inte behöver bry mig om klockslag och att passa tider. Anarkisten i mig får för stor makt. Jag gör liksom ingenting förutom det allra nödvändigaste och då får det vara hur soligt som helst ute. Sen är det ju OS nu också och då kan jag ju alltid skylla på det om jag behöver.

Men OS är väldigt kul att titta på. För jag märker hur stort det är för de som tävlar och tacka sjuttsingen för det eftersom man får bara en chans vart 4:e år. Det är kul just främst ur den aspekten. Men det finns faktiskt grenar som jag inte kan titta på oavsett om det är OS eller inte. Boxning, gymnastik och hästgrenarna har jag väldigt svårt för. Jag är så totalt ointresserad så det går bara inte. Det finns säkert fler grenar. Det jag gillar bäst är simning, friidrotten och grenar där det finns svenskar med, förutom då det gäller de grenar jag inte alls kan se. Det spelar liksom ingen roll. Att se 46-åriga pingisspelaren Jörgen Persson igår gå in i sitt 7:e OS var häftigt… och han vann lätt i första omgången!

OS är som sagt var kul och jag tittar på mycket, men inte allt.

En tidlös vecka kvar och kanske är det bra att det bara är en vecka kvar. På onsdag kommer barnen eftersom Anna ska iväg och “prajda”. Hittade en intressant artikel i Sydsvenskan om vart hoten idag kommer ifrån och den är mycket intressant. Läs själv “Inte vänsterns stolthet”.

När barnen kommer då blir det en del rutiner i alla fall och det kan ju vara bra att börja lite mjukt, innan allvaret kör igång nästa måndag.