Skruttiga mannen

Trots att huvudet dunkar, kroppen värker och halsen river så har jag svårt att slappna av. Sitter i ett tyst vardagsrum med två katter som sover i soffa och fåtölj. Jag har lagt in madrassen på golvet och det enda jag hör är klockan som tickar och ibland skolklockan som ringer in.

Med min historia senaste åren så får jag nästan dåligt samvete för att jag är hemma från jobbet en dag. Detta är ju första gången sedan juni 2009 och det känns inte alls bra. Men jag orkar helt enkelt inte. Hoppas att det känns bättre i morgon och lite besviken är jag på de röda solhattarna och c-vitaminerna den här gången. Men det klart, det kanske hade varit ännu värre utan dem.

Ligger en stund, kanske somnar till lite men vaknar sedan av snark- och snorerier. Fast jag ska inte klaga. Försöker sluta med att tycka så jävla synd om mig själv så fort det är något… fast det klart att när man är själv så förstärks det behovet tror jag. Att känna att någon bryr sig om en.

Hoppas att det är bättre i morgon så jag orkar ta mig till jobbet. Det värsta är värken i lederna som gör att jag knappt orkar ta mig upp för att göra det mest basala behoven. Vi går inte in mer på detta utan idag är jag den skruttiga mannen. Punkt och slut med det.

Dags för röd solhatt och C-vitaminkur

Gubben är lite ur fas just nu. Gårdagens äventyr med både snö, blåst och kyla verkar min gamla kropp inte orka med så bra. Ont i hals och kropp samt en mördande trötthet gjorde att arbetsdagen idag blev kort.

Echinagard med röd solhatt och C-vitaminer doseras nu intensivt in i min kropp. Varje timme en ny tablett och dubbla doser av C-vitamin flera gånger om dagen ska nog få skutan att vända även den här gången. Nu har jag dessutom äntligen fått hem Carl XVI Gustaf – Den motvillige monarken så jag har inte tid att vila för länge. Är så nyfiken på boken…

Fast nu ska jag dock lägga ner min valrosskropp i absolut vila. På fjärrsyn…