Begränsningar

En kompis ringde till Ellet idag. Min räddning eftersom förrådet är slut både mentalt och medelmässigt när det gäller att vara en bra fader i dessas gråa och regniga semestertider. Succéfaktorn är låg.

Medan kompisen var här så såg jag på filmen Simon och ekarna. Den överväldigade mig med känslor, gråt och ledsenhet och jag fick verkligen knipa ihop för att inte lipa inför barnen. Helen Sjöholm har jag vanligtvis svårt för men här var hon riktigt bra som Karin men bäst var ju Simon, spelad av Bill Skarsgård. Jag riktigt kunde känna hans smärta och otrygghet i vissa scener. Rotlösheten och längtan. Överväldigad är ordet och betyget blev högt. Kul att bli överraskad av en film som jag egentligen inte väntade mig någonting av.

Dagarna går i ett trots att de ser ut på ungefär samma sätt. Vissa stunder så känns det helt ok, för att i nästa vara katastrofläge inom mig. Vet inte åt vilket håll jag är på väg. Försöker bara överleva och inte ta åt mig så mycket av vad som kommer till mig just nu. Jag kommer aldrig att kunna ge den bild som jag anser vara korrekt av mig till de som redan vet allt. Folk får tycka vad de vill om mig och i det finns en stor livslärdom för mig.

Frida och jag tittar igenom Fredagen den 13:e filmerna. Vi har kommit till del 5 som ska avnjutas i afton…

Värken ger sig inte

Är lite bekymrad över att min käke inte slutar att värka. Har ikväll återigen tvingats att ta värktabletter och det känns inte alls bra. Det har nu gått 5 dagar sedan stora delar av tanden togs bort. Är livrädd för en infektion i tandköttet, men jag får väl ge det några dagar till innan jag ringer tandläkaren.

En lugn söndag. Ellet har haft en kompis här. De har både varit inne och ute. Det har ju kommit lite mer snö nu så bobben kom fram. Själv har jag suttit framför TV och dator under stora delar av dagen. Vintersport samt fotboll. Zlatan var i farten och gjorde två mål. Det sista som han klackade in är det bara han som kan göra. Så fräckt!

Jodå, jag har skött mina hushållssysslor också. Dammsugit och lagat mat. Nu väntar jag bara på att lilltjejen ska komma hem.

I morgon är det en helt vanlig måndag. Det gillar jag.

Tisdag & november

Tisdag och november. Fast det är varmt för årstiden vilket jag tackar för. Snön får gärna vänta till dagen före julafton. Inte mig emot.

Drömmer mycket nu. Handlar om att bli lämnad och att kämpa sig tillbaka. Att liksom gå i cirklar för att komma vidare. Kamp gentemot vissa som stöter emot en i livet, både i drömmen och i det vi kallar verkliga livet.

Haft två dagar där det rivit i mig och jag har velat krypa ur mitt skal om det hade gått. Det går över, det vet jag men nu hoppas jag att det släpper snart för mig.

Frida ska på stort äventyr i morgon. Spännande för henne att vara hemifrån i en halv vecka. Men jag vet att hon klarar av det bra. Hon är stor nu och även hon börjar att slita sig loss från sina föräldrar. Det är som det ska vara även om jag ibland känner att tiden går alldeles för fort.

Ellet har ju en kompis ikväll som sover kvar. Det är första gången hos mig i alla fall och de verkar ha roligt. De hörs en del från rummet. Det är roligt att han blivit så stor nu att han kan ta hem kompisar över natten.

Barnen livnär mig mycket. I morgon onsdag och vi har klarat av en dag av november, dödens månad. Det är alltid något.