Nyhetskollen #12
Avicii (Tim Bergling) skänker miljoner till Hungerhjälpen.
SvD: Avicii donerar miljonbelopp
Radiohjälpen drar igång en ny kampanj i samband med finalen i melodifestivalen. Den heter Hungerhjälpen och ska pågå till första juni. Artisten Avicii tog initiativet till kampanjen och lägger dessutom en fin grundplåt på en miljon euro (ca 8 miljoner svenska kronor). Ett föredöme tycker jag!
Aftonbladet: Här är vinnaren av Melodifestivalen
Enligt spelbolagen så är årets vinnare redan klar. Sex av sex spelbolag har samma favorit. YOHIO kommer att vinna! Då vet vi det dårå…
Prata mobil och köra bil samtidigt är ingen lyckad kombinaton.
DN: Nytt krav på mobilförbud i bil
Sverige är det enda landet i EU som tillåter folk att snacka i mobiltelefon utan handsfree. Nu vill oppositionen ändra på detta. Bra tycker jag! Förbjud allt snackande i bilen!
Expressen: Portar homosexuella från nigeriansk fotboll
Alla spelare som är kopplade till det kommer att diskvalificeras, säger ordföranden för Nigerias damfotbollsliga. I Nigeria är det straffbart att vara homosexuell. Orden känns från en svunnen tid men ordföranden fortsätter: Vi kommer att kräva att klubbarnas ordförande kontrollerar sina spelare och att dessa spelare inte kommer vara tillgängliga för landslaget.
Tar mig för pannan och konstaterar återigen, att i vissa länder så har man inte kommit så långt i den mänskliga utvecklingen och toleransen för att all kärlek är av godo.
Påvekandidater – som dock inte nämns i texten nedan.
UNT: Offer hänger ut påvekandidater
Bara att det har startats ett nätverk för prästers övergrepp i USA visar ju hur omfattande detta är, det som katolska präster sysslat med runtom i världen. Nu har gruppen tagit fram en lista på flera påvekandidater som har ett, som det säger, “solkigt” förflutet. Jag bara skakar på huvudet och undrar om det går att få fram en “ren” kandidat?
GP: Billigaste hotellstaden – och dyraste
Vill du bo riktigt billigt så ska du befinna dig i Hanoi. Men det klart, att flyga till Vietnam just för den saken gör ju totalpriset väldigt högt. Hanoi är billigast i hela världen. Men nöjer vi oss med Europa så ska du besöka Lettland och Riga. Mer siffror och vilket hotell som är dyrast hittas om du klickar på länken.
SvD: Han är Sveriges främsta twittrare
Över 500 000 svenskar finns nu på Twitter, en ökning med över 60 procent på ett år. För mig är twitter det roligaste just nu att kolla och vara en del av. Jag följer dock inte Sveriges främste twittrare som är… läs mer!
Relaterat
Tidigare nyhetskollar
Påven orkar inte mer
Nuvarande påve Benedictus XVI lämnar in den 28 februari, trots att inte kistlocket slagit igen. Många frågar sig nu ju varför och om han gör det frivilligt.
Att det beror på hemliga rapporter om så kallade homosexskandaler tror jag inte riktigt på, för sådant har ju florerat kring Vatikanen under årtionden, ja värre saker än så såsom övergrepp på barn, systematisk pedofili och handlingar som står stick i stäv med den kristna tron.
Det kan mycket väl vara så att det handlar om hans sämre hälsa. Att han helt enkelt inte orkar mer och att det är som han faktiskt säger, att det är för kyrkans bästa.
Det är den officiella ståndpunkten i alla fall och jag som tidigare kritiserat den katolska kyrkan och då framförallt Vatikanens agerande i många frågor, då de ibland skyddat förövaren och istället bannlyst offret, kan ju inte i mitt stilla sinne inte förstå detta och den motivering som han själv har.
De ständiga pedofilanklagelserna som haglat runtom i världen, då sitter han kvar och i vissa fall ignorerar fallen, Vatileaks, en sörja av korruption och svågerpolitik som briserade häromåret, mängden av sexuella övergrepp genom åren som katolska präster gjort sig skyldiga till, som till och med fått en egen Wikipediasida, det har inte fått påven att vilja avgå. Ja exemplen är många på verkliga skäl att avgå anser jag.
Nu avgår han, när det handlar om honom själv och säger att det är för kyrkans bästa…
Celibatet, kondomen och homosexuella är områden där Vatikanstaten orsakat mycket lidande runtom i världen just för sin konservativa och i mitt tycke människofientliga inställning. Det finns ju hårresande exempel som skulle få vem som helst att direkt ta sin hand ifrån dessa maktfullkomliga gubbar om det nu inte handlade just om Vatikanen och den makt som de har på många människor runtom i världen och där det ibland känns som om hela prästerskapet i Vatikanen omger sig av en jätteteflonpanna… allt rinner av dem och de troende förlåter dem, gång efter annan… de tror på dem oavsett bevis och vad som kommer fram.
Delar av en kommentar efter artikeln om sexskandalen som fick Påven att avgå enligt vissa tycker jag sätter fingret på det som är det stora problemet med Vatikanen och dess tolkande av den katolska tron:
Att vägra våldtagna barn abort även om flickan är 10 år och befruktad av sin egen fars grymma brutala våldtäkt. I dessa fall förlåter påven förövaren och bannlyser (exkommunikation) över flickebarn, hennes mamma och den läkare som vill göra abort!? Även kardinalen hotades av påven och det händer om och om igen.
Att denna ledare avgå utan att rannsaka förövarna vittna om religionen omisskännliga förakt för allas lika värde, för valfrihet och frihet och de mänskliga rättigheterna… ….Religiösa skrifter är inget annat än dåliga orimliga moralpredikningar vars enda syfte är att tvinga folk till underkastelse inför präster.
Religiösa fundamentalister är inget annat än samhällets värsta terrorister.
Chris Freenose
Hårda ord, men är det osanning?
Det finns många goda religiösa som aldrig gör en fluga förnär. De som vill leva i ett tolerant och öppet samhälle. Tyvärr så är det inte de som hörs mest och representerar sin religion utåt, utan det är de bokstavstrogna, de som tolkar genom sitt ego och inte genom sitt högre jag som får en alltför stor plats i media och på nätet.
Religion, oavsett inriktning och där tron tar över genom bokstavlig tolkning, är för mig totalt främmande. Där tron försakar människors egna val och gör att man mår dåligt, det är för mig ingen riktig tro, det är makt och ett sätt för nu levande människor att hålla andra i schack. Vi ser det inte bara i Vatikanen, vi ser det också inom islam och att ens våga kritisera det öppet, är bra mycket svårare. Gud kan bara inte ge fullmakt åt människor som förtrycker andra genom religionen. Jag vägrar att tro att vårt lärande på jorden handlar om det.
Religionen är som en drog för många. En drog som tar över helt och som tvingar människor i dess närhet att bli likadana, om inte så är man en avfälling, en som Gud förkastar. Kan man inte kritisera en religion och kan man inte sopa rent under den egna dörren, då är det någonting som är allvarligt fel.
Nyhetskollen #10
Hur mycket är egentligen fejk, Britney?
Aftonbladet: Britney fejkar – vägrar sjunga live
Att Britney Spears inte sjunger live på sina konserter det visste jag, men nu kommer också anklagelser om att hon inte sjunger mycket på sina skivor heller?! Vet inte vad man ska tro, men nog är det märkligt allt…
DN: Pensionsåldern höjs med två år
Jobba till minst 63 men högst 69 år. Så ser med största sannolikhet det förslag som nu ska ut på remiss hos myndigheter och organisationer för bedömning. Själv tycker jag att ju flexiblare ju bättre men inte på bekostnad på hur mycket man får ut i pension om man väljer att gå vid 65.
Bild från filmen Glorious Stockholm. Se filmen.
Sveriges Radio: Inga lesbiska när Stockholm ska marknadsföras som gaystad
Filmen Glorious Stockholm vänder sig till män, homosexuella män och då blir diskussionen efteråt väldigt märklig tycker jag. Titta först på filmen, lyssna sedan på “debatten” och bilda dig en egen uppfattning.
GP: Slott med eget spöke till salu
Har du 29 miljoner så är slottet med ett eget skotskt spöke kanske någonting för dig? Bryngenäs slott ligger strax utanför Alingsås och har anor från 1500-talet och nu ska det säljas.
Googles nya glasögon. Se filmen om tekniken i dem.
SvD: Så ser Googles nya glasögon ut
Röstkommandot “Ok, Glass” och sedan kan brillorna göra det du säger, bland annat ringa videosamtal, söka på nätet, filma, ta kort, söka på karta osv osv. Framtiden är här, men det visste ni väl redan. Google Glass må se lite märkliga ut på användaren, men nog är det lite häftigt allt? Steget blir allt närmare till det där chipet som vi kan placera vart som helst…
Upplandsnytt: Pojkar längre tid på förskolor än flickor
Detta är en intressant nyhet tycker jag. Den är landsomfattande men jag hittade nyheten lokalt. 9 500 barn över hela Sverige har deltagit och mönstret är detsamma på de allra flesta ställen. Pojkar är längre tid på förskolan än vad flickor är. Varför, är ju frågan man ställer sig? Ska pojkar klara sig själva redan från låg ålder eller vad är det för mekanismer som ligger bakom detta egentligen?
Relaterat
Tidigare nyhetskollar
Fotbollsspelare för homosexuella
Matt Jarvis spelar fotboll i Westham och är med i engelska landslaget. På högsta nivå i England alltså och i en mycket heterosexuell värld dessutom, åtminstone på ytan. Att han nu uttalar sig i gay-magasinet Attitude och dessutom visar upp sin lekamen är en bra symbolisk handling.
Just för att avdramatisera och visa på att även stora idrottsstjärnor kan vara helt öppet positivt inställda till homosexuella så tror jag detta är en bra grej av Jarvis.
Han säger att tiderna har förändrats och tabun måste brytas. Det är vardag numera att älska den man vill och ingenting som skulle komma som en chock om även fotbollsspelare på hög nivå kom ut. För Jarvis är säker på att det finns många som spelar fotboll som fortfarande tycker det är svårt och inte vågar och därför ställer han upp på detta för att avdramatisera.
Ett bra initiativ av Matt Jarvis tycker jag. För det finns fortfarande skuld och skam i vissa så kallade världar att våga stå för den man är fullt ut. Då menar jag inte att man behöver påtala vilken sexuell läggning man har i tid och otid, men tänk om vi kom till ett sådant samhälle där ingen, eller väldigt få, bryr sig om vem som jag håller i hand eller kramar i offentliga sammanhang. Det är just smygandet och känslan av att jag är fel som gör just sådana här aktioner viktiga. Hoppas att fler följer efter Matt Jarvis.
Smyrnakyrkans hycklande
Det går liksom inte att komma ifrån det faktumet att homosexuella fortfarande inte är likvärdiga heterosexuella i flera sammanhang. Det finns alltid människor som tror sig kunna berätta hur det förhåller sig och allt som oftast så är det så kallade kristna som tolkar det åt oss som inget begriper och åt de osäkra tonåringar som tror att deras känslor styrs av skuld- och skam tack vare kyrkans hållning.
De smeker med ena handen och slår till rejält med den andra. Fortfarande år 2012.
Nu heter han Tomas Brunegård, styrelseledamot för Smyrnakyrkan och han säger det som alla med så kallat kristet förtecken sagt så många gånger tidigare:
Vi exkluderar inte människor. Men vi tolkar Bibeln som att äktenskapet ska vara mellan en man och en kvinna.
Så får man tycka och så får man se på oss människor, men att påstå att man inte exkluderar är ju ren och skär lögn. För det är precis det man gör! Man exkluderar de människor som valt en annan väg och kanske är det så att just denna kyrka står för sådant, men då ska man faktiskt vara öppen och ärlig med det. Då ska man inte smeka med ena handen och sen klappa till när man får reda på att det finns människor som kan älska, oavsett kön. Just denna inställning där DE tror sig kunna berätta och styra osäkra människor gör mig alltmer vred ju mer jag själv begriper av de mekanismer som de använder sig av.
Anledningen till att just denna kyrka nu kommit på tapeten är att de förvägrat Peter Härnstam att bli medlem eftersom han planerade att gifta sig med en man. Då blev han paria och omöjlig, vilket han inte var tidigare. Det går ju liksom inte att tolka det på annat sätt.
Det är just detta hyckleri och denna dubbelmoral som jag reagerar emot. Säg då rent ut då istället att ni inte accepterar vissa människor just på grund av sexuell läggning och påstå då inte att ni inte exkluderar människor, för det är just det ni gör!
Sen är det ju detta med att denna exkluderande Smyrnakyrka får statliga bidrag, vilket går emot alla de regler och förordningar som finns där det just handlar om att människor INTE ska exkluderas på grund av vem de älskar.
Tomas Brunegård står för en dubbelmoral och ett hyckleri av sämsta snitt. För mig är det hederligare att prata rent ut och säga det man faktiskt tycker, men det klart då ryker väl de statliga bidragen all världens väg?!! Sen får människor kalla mig politiskt korrekt eller vad de vill, men att göra människor osäkra i sina känslor gör ingen gott och är man då tonåring och befinner sig i trångsynta religiösa sammanhang så kan det få ödesdigra konsekvenser när man växer upp och tvingas leva på ett sätt som går emot allt det som ens inre längtar efter.
Pissväder & att komma ut på “rätt” sätt
Finns inget annat ord är pissväder! Det har regnat i stort sett under hela dagen. Låga grader och nu vid middagen så var det endast 14 grader. Tråkigt! Positiva veckan får mig dock att anamma vattenmagasinens fullhet.
Har lyssnat på “Att komma ut på rätt sätt” med anledning av att Anja Pärson nu berättat om att hon är tillsammans med en kvinna sedan flera år och att hon inte vill bli någon ikon eller gå i den organiserade gayrörelsens ledband. Detta kunde givetvis inte ärkeflatan (hennes eget uttryck) Mian Lodalen låta stå osagt utan att kommentera det i ett inslag i dagens Studio Ett.
Generaliseringarna stod som spön i backen där tidsbristen var skälet enligt Lodalen när hon bland annat hävdade att det var gayrörelsens kamp under många år som gjort att Pärson nu kunde komma ut på det sätt som hon nu gjorde. Men måste man alltid komma ut och berätta offentligt om vem man älskar i alla lägen? En del kanske känner sig trygga i garderoben och helt enkelt inte vill vara en del av den organiserade gayrörelsen. För det förväntas man ju att bli, eller?
Jag kan bli grymt irriterad på att vissa går på schablonbilden av att alla homo- och bisexuella är stöpta på samma sätt och gillar schlager, Pride och att alla vill tillhöra gayrörelsen. För många vill inte vara en del av den, fast de är just homo- eller bisexuella utan de vill bara älska vem de vill. Lite så känns det som om Pärson resonerar och faktum är att jag själv känner mig mer hemma i det sättet att se på saken än på det sätt som Lodalen gör.
Isak & Billy ger mig ågren
Det positiva är att jag äntligen lyckats läsa ut en hel bok. Det var månader, ja nästan år sedan sist. Visserligen var det en lättläst bok i texthänseende och den var endast 138 sidor lång. Men jag läste ut hela. Det tog sina dagar och det tog sina stunder av funderingar.
Boken heter Isak & Billy och handlar om ett homosexuellt par där ångest, smärta och jobbiga tankar samlas på hög. En del skvätter över på mig själv och min egen rädsla och feghet. Isak & Billy ger mig ågren.
Isak är den komplicerade, den eländiga som inte kommer någonstans i varken tankar eller handling. Ångest är hans förnamn. Billy är den snygga, vältränade som alltid har lätt för sig, även om han ibland är mer än lovligt naiv. Han får det han pekar på. Deras förhållande är minst sagt komplicerat.
Boken stör mig. Den är så enkel i sitt sätt att beskriva personerna. Det är antingen eller nästan rakt igenom hela boken. Sen tycker jag att man kommer för nära när det intima berättas så ordagrant. Sådant ska sparas till fantasin och inte sättas på pränt i minsta detalj.
Billy är så lyckad, så stark och vågar allt. Isak dess totala motsats. För mig blir det smärtsamma klichéer detta med antingen eller. Antingen så SVART eller bara så VITT.
Billy klär sig varierande. Med hattar och byxor och västar och glitter och smycken. Han målar sig ibland. Ser otrolig ut. Billy torkar bort sminket. Går in och ut i saker: Relationer – utan att det gör ont. Kläder – utan att de skaver eller skrynklas. Billy blir klokare. Billy är den gyllene muskelgasellen om nätterna. Ylande i det smattrande regnet av discoljus. Billys garderob växer oproblematiskt. Billy klädd, avklädd och ombytt.
Billy är den lyckade, den som kommer vidare och som hela tiden gör det rätta.
Glimtvis har han lyckats manipulera bort sitt offergörande genom att bli manisk. Men då har han generande snabbt kört slut på sig själv. Isaks maniska perioder har aldrig inneburit några storverk i form av prestationer. Det är så sorgligt hur Isak till och med är dålig på att må dåligt.
Isak är den misslyckade, den som fastnat och som alltid väljer fel.
Det klart att jag applicerar delar på mig själv och den jag är och då blir det tyvärr mörkt och mest negativt, likt Isaks livsbeskrivning. Kanske är det så att jag bara vill stoppa huvudet i sanden och inte se orden beskrivna utifrån att de fastnar i mitt inre? Min längtan, min ångest över mitt liv och att då läsa om homosexuella relationer på det här sättet tär mer än jag vill erkänna. Men kanske är det ett stort tack som jag ska ge till författaren Kristofer Folkhammar istället? Trots att jag får ågren av boken?
Recensioner
Svenska Dagbladet, Expressen, LitteraturMagazinet, Aftonbladet, Göteborgs-Posten.
Andra i samma ämne
BokBögen – Nyansrikt kammarspel med seriealbumskänsla?
QX – Kristofer, Isak & Billy
Helds HBT-nyheter – Isak & Billy
Tofflan – Isak & Billy
dagensbok.com – Sockersött och avgrundssvart
Mettes pocketblogg – Isak & Billy
Läs även andra bloggares åsikter om Isak & Billy, Kristofer Folkhammar, homosexuella, relationer, böcker, litteratur, recension, hbt, gay, intressant?
Stockholm Pride 2011
| Årets Stockholm Pride går av stapeln 1-7 augusti och bjuder som vanligt på ett blandat och späckat program.
Temat för året är Öppenhet vilket bland annat betyder att det i år inte kostar någonting att vara med på festivalen och att platsen är flyttad ånyo, nu till Kungsträdgården. |
Det är ett intressant upplägg som ledningen försöker sig på, just genom att skippa inträdesavgiften vilket då kanske medför spänningar och tjafs om det kommer dit människor som inte alls är HBT-vänliga. Vi får se vad som händer och utvärderingen kommer det att bli väldigt spännande att ta del av.
Ur årets program så finns det många intressanta saker, bland annat:
Dagens “Komma-ut”-samtal med en känd person, varje dag kl 10.30 mellan 2-5 augusti i Kungsträdgården.
Att växa upp med homofobi inom hederskultur – Josef Wijk berättar om sina egna erfarenheter. kl 12- den 2 augusti. Plats: Pride Sergel
Vad vill Håkan Juholt? kl 11.30 den 3 augusti i Kungsträdgården
Hedersrelaterat våld och förtryck kontra rasism – Panelsamtal tillsammans med olika organisationer och deras expertis. kl 13.00 den 3 augusti. Pride Sergel
Queer och religiös – Panelen representerar organisationer som aktivt arbetar med hbtq och religion. kl 17.15 den 3 augusti. Pride Sergel.
Schlagergalan går av stapeln kl 18.00-23.30 i Kungsträdgården torsdag den 4 augusti. Kommer Carola i år?
Män som säljer sex till män – Vari består behovet av att osynliggöra sexsäljande män? Är det överhuvudtaget nödvändigt att tala om det? kl 13.00 den 4 augusti. Pride Sergel.
Är religion en grogrund för homofobi? – Finns det ett samband mellan religiöst styre i ett land och hårda straff för homosexualitet? kl 17.00 den 4 augusti. Pride Sergel.
Pridekritiskt samtal – Ställ dina frågor om Stockholm Pride och vad du tycker om festivalen. kl 15.00 den 5 augusti. Pride Sergel
Det blir bättre – Kampanjen Det blir bättre lanserades i april 2011 på initiativ av bloggaren och aktivisten Micke Kazarnowicz, RFSL Ungdom och RFSL. Kampanjen är en svensk version av It Gets Better, startad av den amerikanske journalisten och aktivisten Dan Savage.
Detta var bara ett litet litet urval av allt som finns att besöka under denna vecka. Hela programlistan finns här!
Paraden – Paraden startar på Ringvägen vid Zinkensdamms IP den 6 augusti kl 13.00. Om det är något jag verkligen vill gå på så är det paraden. Den är mäktig och ger energi veckor framåt. Ser tyvärr lite osäkert ut i år.
Årets invigningstalare är tre till antalet. Thomas Beatie, Anna Mohr och Kjell Rindar. Mer information om vilka de är hittar du här!
Årets pridelåt heter Show the World Tonight och framförs av Straight Up.
Andra bloggare i samma ämne:
Grovarbetare Rosenqvist – Mina rekommendationer och schema
Thomas Blogg.se – Ett hån mot alla HBT-personer
Makthavare.se – Veteranerna om ett öppnare Pride
Läs även andra bloggares åsikter om Stockholm Pride, pridefestivalen, Pride Sergel, hbt, intressant?
Ricky Martin och hans val
Att Ricky Martin vid 38-års ålder väljer att berätta om sin sexuella läggning på sin hemsida är väl egentligen ingen stor grej. Jag höll på att säga vem fan bryr sig egentligen, det viktiga är ju att kunna älska, oavsett kön.
Det som dock retar mig en del är de kommentarer som nu kommer i kölvattnet av detta. Ricky Martin och så även Peter Jöback anklagas för att de inte kom ut tidigare i sina liv. Johan Hilton skriver bland annat:
Att hbt-världen pavlovskt applåderar varenda utkomst som vore det fortfarande 1986 är dock rent provocerande. Var fanns Ricky Martin när Marc Almond, Jimmy Somerville, Boy George och KD Lang riskerade sina karriärer på riktigt för att de ville leva öppet? Var var Peter Jöback?
Hilton väntar nu på att även Kevin Spacey, Jodie Foster och Anderson Cooper ska “dra sitt strå till hbt-stacken” och komma ut. För att i nästa stycke vända i 180 och säga att ingen av dem har “lyft ett finger för hbt-samhället” och att de gott kan vara kvar i sina garderober.
Hilton är inte ensam om dessa uppfattningar. linus fremin skriver i posten Jag har svårt för att Ricky Martin kommer ut och A Freak Like Me i posten Ricky Martin kommer ut ur garderoben! på ett liknande sätt. Vilken tönt, stå för den du är och sluta förneka är ett av budskapen och jag häpnar.
Sånt här gör mig så förbannad på ren svenska. Tyckare som kräver av människor att outa sig själva så tidigt det bara går för att det kanske funkade för dem själva i deras liv? Kan inte herr Hilton och de andra tänka längre än näsan räcker?
Allt handlar inte om sexualitet och vem man älskar. Det kan finnas en och tusen anledningar till att människor inte vill göra offentlighet av vissa saker, oavsett vilken status de har i samhället. Vad vet vi om dessa personers inre strider för att våga acceptera sig själva? Många homosexuella kämpar i år med sin person och kanske inte alls är så redo som herr Hilton och de andra är att basunera ut för kreti och pleti vilken sexuell läggning man har. Jag blir beklämd av den inställningen. Det är ingen hbt-värld som jag vill tillhöra i alla fall.
För själv så var jag en tönt och jag vågade inte stå för den jag var i många år och jag förnekade. Och? Är jag då diskvalificerad på något vis? En sämre bög som inte tog kampen tidigare trots att jag inte ens själv visste vem jag var? Va? Det kanske var precis likadant för Ricky Martin?
Nej, hbt-frågorna och dessa acceptans mår inte bra av sådana åsikter där man ska sparkas ut ur garderoben, trots att man inte själv är redo. Det blir kontraproduktivt och ger absolut ingenting mer än smärta och ångest.
Jag tycker det är bra att han överhuvudtaget ville berätta detta. Han har ingen som helst skyldighet gentemot någon att tala om sin läggning. Men nu valde han det och det är positivt att han kommit så långt i sin personliga utveckling.
En av hans bästa låtar vill jag avsluta denna post med:
Läs även andra bloggares åsikter om Ricky Martin, Johan Hilton, gay, hbt, homosexuell, intressant?
Idrott & homofobi
Jag tänker spinna vidare på det Alienbloggen skriver i posten Fjollor i idrotten.
Martina Navratilova i en kampanj för rainbowcard.
Under min uppväxt så har jag knappt hört talas om några homosexuella inom idrotten, det finns ett undantag i Martina Navratilova som lirade tennis som en gudinna. Men för övrigt så var det heltyst, rätta mig om jag har fel, du som var med på 70- och 80-talet och har koll på idrotten.
I många andra offentliga yrken så har ju läggningen mer och mer visats öppet utan någon hyssjande, men inte i idrottens värld. Varför?
Fortfarande så finns det en kultur där machoidealet är starkt och homofiler enbart ses som små och svaga. Att kalla någon för bög, fjolla, bajspackare eller rövknullare är epitet som inte är så roliga att bära. Den jargongen har alltid funnits i så kallade machostrukturer.
Att komma ut kan helt enkelt skada karriären och det är en risk som ingen ännu vågat ta. Det tar energi att ständigt bli förknippad med något annat än den idrott man sysslar med och då håller man käft istället. Tyvärr och trots att vi idag skriver 2010. Men jag kan förstå det och är inte ett dugg förvånad.
Vem vill avvika från normen och få det trycket på sig när man är ung och själv många gånger är osäker på vem man är? Vem vill bli utstött i gemenskapen och känna sitt värde försvinna?
Idag, när jag själv gått igenom en del, så känner jag som så att det måste ju vara varje människans ensak att berätta. Vi kan ju bara ta ansvar för oss själva och att putta ut människor för att de ska bli förebilder eller om man så vill offrade, är ingen bra lösning. Fast när jag var yngre och vacklande i den jag var så hade ju en förebild säkert hjälpt mig att snabbare våga stå för den jag är. Så det är jävligt dubbelt detta, men att kräva det av våra smygande homosexuella kändisar är fel tycker jag.
Många vill helt enkelt inte fokusera på sin sexualitet av olika anledningar och det går ju inte att säga så mycket om det. Men jag kan ju liksom bara ta mig själv som exempel och hade jag under min uppväxt mött mer toleranta människor och då speciellt en far som accepterade mig för den jag var, då kanske jag hade varit ute från den där förbannade garderoben många år tidigare. För det tog tid för mig, att så pass mycket tycka om den jag är och inte skämmas för det mer.
Men fortfarande än idag så får jag ibland kommentarer som är sårande och människor som enbart utifrån sexuell läggning kritiserar och slänger ur sig ord, som för dem kanske är vardagsmat, men som för mig sticker till och blir till en påminnelse om de åren då jag var livrädd för att bli avslöjad. Jag vet att jag måste ignorera sådant och min hud har blivit hårdare, men det känns ändå även om jag inte försöker bryr mig så mycket längre. Sen måste jag ju också säga att mycket låg hos mig själv, min egen rädsla och mina egna fördomar. Jag kan inte bara skylla på andra. Men det har varit en jävligt tuff vandring och idag får människor ta mig för den jag är. Jag blir mer förbannad idag på de som inget begriper och som själva i sin egen rädsla måste slå till så hårt mot andra för att hålla de egna känslorna ifrån sig.
Peter Jöback tycker jag är en bra förebild. Han ville inte när han var yngre komma ut och stå för någonting han inte klarade av. Han var inte mogen och ville inte berätta allt om sig själv. Sen gick åren och han jobbade mycket inåt och idag orkar han stå han för den han är, utan att göra några som helst spektakulära nummer av det. Han bestämde själv när han ville bli offentlig med sin läggning och har inte gjort en grej av det som många andra har gjort. För det är ju så att många är ju sin sexuella identitet. De är nästan mer kända för att vara homosexuell istället för det yrke de valt. Ja, då pratar jag inte om idrottens värld där det är i princip omöjligt att hitta en öppen homosexuell som dessutom fortfarande är aktiv inom sin sport utan mer om artistvärlden där många återkommer gång efter annan och tror sig representera hela hbt-gruppen i samhället.
Ibland känns det liksom bara som vem bryr sig, vad spelar det för roll osv. Vi är väl inte vår sexuella läggning? Det är en del av oss, en av många delar. Men tyvärr så visar många händelser att just detta spelar roll för många. Det finns ju otaliga exempel på att just att ens sexuella läggning är anledningen till att man för stryk, ja till och med mördas och då är det svårt att tiga still och hävda att man inte ska bry sig och att det inte spelar någon roll.
Relaterat:
Gareth Thomas har avslöjat sin hemlighet (brittisk rugbyspelare som nyligen avslöjat att han är homosexuell)
Ljungberg: Smickrande att kallas gay
Peter Häggström: “Jag är gay”














Senaste kommentarer