Helgen i Sthlm

Igår så visade jag bilder och skrev om melodifestivalen och dess final. Nu har jag orkat med det övriga från vår helg i huvudstaden, att bearbeta bilder och skriva lite om våra upplevelser.

Vi tog regionaltåget och cirkus 40 minuter senare så var vi på centralstationen i Stockholm. Ellet traskade på i bestämda steg. Mot tunnelbanan…

Framme hos farmoster, där det både blev hemgjord hamburgare och fika innan vi drog iväg på melodifestivalfinalen i Friends Arena. Det var roligt att Ellet äntligen fick träffa min moster, en av de få släktingar som jag har någorlunda kontakt med idag.

Moster donar och står i och hennes burgare var superba.

Nu gör vi ett litet hopp i historien. Melodifestivalfinalen är avklarad och Ellet sitter och läser i programbladet. Vi är nöjda men trötta. En fin kväll går mot sitt slut.

Varvade ner med moster och berättade om äventyret och klockan hann bli halv ett innan vi kom i säng.

Ny dag och tulpanerna jag köpte med mig var fortfarande fräscha.

Hos moster så kunde man springa runt en del när myrorna blev för stora i brallan. Jag fick inte ta kort på grabben och jagade honom lite med mobilkameran. Men se, tillslut så fick jag med honom på bild… (;-)

Söndag och tid för äventyr! Moster kom på den geniala idén att vi skulle besöka två museum som låg på samma ställe. Spårvägsmuseet var ju klart häftigast där både bussar, tåg och spårvagnar fanns i naturlig storlek. Vilka ytor och vad fascinerande det var att se alla fordon från över 100 år!

Ellet körde också tunnelbana, vilket var spännande.

Konduktör Olsson ber om biljetten.

Det var inte bara fordon på plats utan även andra saker från förr i tiden. Ett av de häftigaste var att kolla in stationskiosken från 40-talet med många roliga detaljer.

Sockerdricka, Grappo, Loranga och Pommac! Det var drycker det!

Olika cigarettmärken från den tiden…

Vi besökte även Leksaksmuseet som låg i samma lokaler.

Vi tog sedan en promenad för att hitta ett matställe. Vi hamnade på Medborgarplatsen. Blev fascinerad av den höga byggnaden som går under smeknamnet “Muttern”. Den heter egentligen Söder torn och är Stockholms högsta byggnad, 86 meter, som utgörs av bostäder. Byggnaden stod klar 1997 och innehåller även högst upp en gemensam festvåning med glasväggar och utsikt över staden på plan 25. Häftigt värre!

Burger King var målet och sedan fick vi skjuts till Stockholms centralstation för hemfärd till Uppsala. Det var en mycket trevlig helg och vi kände oss verkligen välkomna till moster och hennes Krister.

Lilltjejen blir stor!

Grattis Frida på din stora dag!

För idag blir min yngsta dotter myndig! Hon fyller 18 år! Det är svårt att begripa, men så är det. Denna post är en hyllning till en fantastiskt själ som jag älskar så mycket!

Kuvert och paket som bara väntar på att bli öppnade…

Storgrabben kom med en leverans… (;-)

Frida fick så mycket fina presenter. Flera dataspel, en fin tröja, pengar, godis, ett par böcker och en riktigt fin keramikkatt… jag har säkert glömt något nu, men hon var väldigt nöjd. Det märktes att det var en alldeles speciell dag idag.

Anna och Tofflan kom på besök. Vi hade det trevligt och skrattade gott åt många saker även om det blev litet hallå när Felix släpade in en liten mus… Mormor och L var också på plats och grattade 18-åringen. Tårtan var gjord av hallon och bakades av modern.

Mormor hade en jättefin bukett med rosa rosor med sig.

Den fina keramikkatten är tillverkad av Dorothy Clough och den fick Frida av sin mormor.

Vi fikar och myser. Felix ville gärna vara med.

Det blev en fin kväll. Tack alla! Och tack Frida för att du finns och för att du är du!

Skolavslutning

Idag gick Ellet ut andra klass. Sommarlovet står för dörren.

Klassfröken och fritidsfröken fick sommarkramar.

Det är tradition att vara utomhus på avslutningarna. Vädret var väl inget vidare. Småregnigt nästan hela tiden.

Annas jordgubbstårta är tradition. Vi fikade efter avslutningen.

Ellet med sin storebror.

Fikaträff & stjärnkikarproblem

Träffade Åsa idag (Zyrenna) och det var nästan en surrealistisk upplevelse. Vi har känt varandra väldigt länge via Succé, bloggar och jag vet inte allt. Vi har diskuterat, blivit ovänner och vänner igen och verkligen varit i alla lägen. I cybervärlden. Detta under mer än 10 år… så att nu sitta och fika med henne, öga mot öga, det kändes lite märkligt.

Ett par timmar senare så var allt över och allt återgick till det vanliga. Jobb, barn och vardag. Det var roligt att träffa en sådan vän på riktigt så att säga och hon är en rak tjej som har nära till sitt härliga skratt alltsomoftast. Kanske blir det en fortsättning i sommar, vem vet? (;-)

Hämtade Ellet hos Anna efter jobbet. Nu har jag två semesterdagar tillsammans med min guldklimp. Han fick ju en stjärnkikare av mig i julklapp och den hade jag tänkt att sätta ihop ikväll, men när jag såg alla delar och beskrivningen så tog det bara stopp. Jag klarar inte av för krångliga saker helt enkelt, det slår knut i skallen då, men jag ska försöka igen i morgon. Annars så för jag väl ta hit experten på sådana här saker… (;-)

Dan före dan

Tomtemor kom med fler klappar…

Många klappar är det under granen.

Anna och Tofflan bjöds på fika med mycket gotta till. Vi skrattade och skämtade friskt om saker som jag inte kan skriva om… (;-)

En Toffla smygandes kring granen.

Anna griljerade skinkan och jag provsmakade lite senare. Väldigt gott…

En mysig uppesittarkväll.

En positiv tisdag

Samtal gällande lilltjejen idag. Träffade Anna utanför skolan och innan samtalet så fick vi fika och en lussebulle.

Föräldrarsamtalet gick så bra. Allt går åt rätt håll och betygen kommer på plats. En känsla av stolthet och glädje finns där. Resan har varit ett tag nu men att se resultat gör oss båda så glada.

På eftermiddagen så hade jag ett samtal med min nya chef. Det gick också väldigt bra. Hon känns gedigen och verkar se mig. Vi får se vad som händer men förhoppningsvis så kan min tjänst förändras lite så att jag blir mer stimulerad. Idag är det lite si och så med det i perioder, det måste erkännas. Jag behöver något nytt att sätta tänderna i.

Ser du vad detta är? Jag har ingen aning vad man har detta till. Kanske är det bara en prydnad? Roligt såg det ut i alla fall…

Bitar faller på plats. Saker kommer till och saker rensas ut. Sakta men säkert så. Det ska nog bli bra det här tillslut.

Farväl lilla Berit

Jag och Linn tog bussen till Funbo kyrka för att gå på begravning.

Min moster Berit skulle få komma till ro och sista vilan.

Begravningen var väldigt fin och ljus. Prästen var bra och hennes ord om Berit var fina.

Detta var en jordbegravning vilket innebär att man bär ut kistan direkt till gravplatsen och sänks ner i jorden. Ingen kremering alltså och man tar ett sista farväl direkt vid graven. Jag har aldrig varit på en jordbegravning tidigare och 1999 var min senaste begravning då min mormor (moster Berits mamma) begravdes.

Jag filmade en bit när kistan bars till graven.

De var värdiga de sex äldre männen som bar kistan. De bockade och visade stor respekt.

Linn och jag hade varsin stor fin vit ros. Min älskade dotter var ett stort stöd för mig.

Kusin T och syster (min moster) Inger tar ett sista farväl av Berit.

Släkten är liten. Här är alla samlade som var med på begravningen. Sen var det några grannar till Berit som också var med och tog ett sista farväl.

Berits favoritställe var Landings i Uppsala. Där var hon många gånger. Så det var naturligt att vi hade fikat där. Inger berättade många minnen från deras uppväxt och det var en fin stund tillsammans.

Efter fikat så ville Inger visa oss hur Berit bodde och vi tog oss till hennes lägenhet i Uppsala. När vi kom dit så luktade det jättekonstigt och det tog ett tag innan vi förstod vad som hade hänt. Ett element hade helt plötsligt “gått sönder” och rostat hål i mitten och stora delar av köksgolvet var dränkt i vatten. Inger hade varit där en vecka tidigare och då hade hon inte märkt någonting. Så nu blev goda råd dyra, vi gjorde allt för att få tag i en rörmokare men det var väldigt svårt. Tillslut så kom det i alla fall någon och konstaterade att det hade gått igenom golv och ner till grannen.

Det var en mycket märkligt upplevelse det hela. Hur kan det gå hål i mitten på ett element? Förvirrade och förvånade är ett milt uttryck av det hela.

För samtidigt så ville Inger att vi skulle ta det vi ville av de saker som var kvar i lägenheten, för annars så skulle det kastas. Jag hade väldigt svårt för detta och det kände så konstigt att gå omkring där och titta efter sådant man ville ha. Men vi hittade några saker.

En mycket gammal micro från 1993 har äntligen gjort sitt i mitt hem.

Vi fick Berits mikrovågsugn. Det var väldigt oväntat och snällt av dem.

Linn fick en väldigt fin klocka som vi tror att Berits man hade när han levde. Känns som en släktklenod och något som varit med väldigt länge.

En mindre tavla, en fin bordsklocka, en dalahäst och några prydnadssaker med kattmotiv fick vi också. Detta blir ju som minnen av Berit vilket känns väldigt bra.

Omvälvande dag med många känslor och något mer jobb blev det inte efter både begravning, trasiga element och all panik kring detta för att få hjälp för min del.

Vila i frid, Berit!

Personaldagarna

Personaldagarna fortsatte idag med föredrag och workshops med titeln Vad påverkar vårt samarbete?
Karl Enarsson pratade bland annat om teamutveckling, värderingar, ledarstöd och omorganisation. Intressant, men på slutet så var min skalle inte riktigt med. Det blir mastigt att sitta en heldag och bara ta emot.

Igår så åt vi på en restaurang nära Fyrisån. Det bästa med det stället var den här skylten:

På eftermiddagen igår så var det en föreläsning med Fredrik Mattsson och Mia Peterson från Impra. De hjälpte oss med inspiration och kreativitet genom att spela upp olika scenarier med inlevelsebaserad underhållning och upplevelsebaserad inlärning som de själv beskriver eftermiddagen. Speciellt sista akten var intressant där samma scen spelades upp fyra gånger med helt olika hållningar och sätt. Så roligt att se hur vi bara med vår kropp och vårt sätt kan uppfattas så totalt olika.

Två arbetskamrater tar igen sig i en fikapaus.

Idag så var vi till en Amazing Thai och det var riktigt gott! Äntligen så fick smaklökarna jobba lite, till skillnad mot blasket som jag åt igår.

Två glada själar vid eftermiddagens fikapaus.

Det var tur att vi hade några bensträckare då och då inlagt i programmet. Det blev mycket att ta emot idag, men lite gick in i skallen på mig i alla fall:

I morgon fortsätter vi halva dagen och sedan ska förslaget till omorganisation MBL-förhandlas på eftermiddagen. Då får inte jag vara med längre… (;-)

Har växt lite eftersom dagarna har gått så pass bra för mig. Känns bra att vara i ett sammanhang även om jag måste erkänna att det finns lite oro för hur det kommer att bli i framtiden på jobbet.

Fika, bokgåva & samtal

Idag så skulle vi återigen göra ett försök att åka till Storvad, men när vi vaknade i morse så kände ingen av oss sugen att åka iväg. Då kom vi på idén att bjuda hem Fatou och Mabou på fika och snack istället.

Det kunde komma (ja!) och efter min luddiga bussbeskrivning, som gjorde att de fick se lite mer av byn än vad som var tänkt, så var de ändå tillslut på plats hos oss.

Jag hade laddat med favoritdrycken. När dessa burkar syns, då vet man vem som är i närheten. (;-)

En sak som jag inte förstår när jag träffar Fatou är vart tiden tar vägen? Det är verkligen märkligt. Fyra timmar bara försvann och vi hann prata om många intressanta saker. Jag gillar henne för många saker och den positiva listan fylls på alltmer. Betänk att för mindre än en månad sedan så kände vi inte varandra alls!

Jag kan inte sluta att förundrats över det som gjorde att vi fick kontakt och det som fick oss att bestämma oss för att träffas. Sen har hon ju också en sådan härlig och klok son. Han är så trygg i sig själv och idag lekte han och Ellet nästan hela tiden.

Felix ville vara med och “snacka lite”…

Jag fick boken En Tonårsmorsa mitt i Livet, vilket jag blev mycket glad över. Givetvis så bad jag att få boken signerad.. (;-) Detta alster kommer jag att läsa med stort intresse nu när vi fått en relation till varandra. Det är ju så att det blir mer intressant då, när man liksom har börjat få en “historia” tillsammans.

Jag följde dem sedan till bussen medans riset till middagen stod på spisen. Linn skulle titta till detta och jag skulle ljuga om jag sa att jag kände mig lugn när jag gick iväg med vännerna. Bränt ris är inte roligt… men det gick bra och vännerna kom fint iväg med bussen. Linn har ju börjat att jobba idag och dessutom så har hon ett extrajobb och idag var hon på båda. Hon är ambitiös, dotra min!

Tidigare idag så kom det ett paket med en fin filt till Felix från skolkamraten från förr Mari. Han har redan legat på den flera gånger och är så söt så.

Glad i hjärtat idag!

Energinivåer, minmano eller vad?

Förra fredagen var jag ensam, ömklig och tyckte väldigt synd om mig själv. Tidigare så har det gått bra med andra sätt att distrahera lusten att fly bort från allting, men den här gången så blev det alkohol. Känslan var märklig eftersom det sker ganska sällan nuförtiden, men jag försöker lära mig att inte slå på mig själv för att jag drack. Det är mitt misslyckande och ingen annans. Hade ett bra samtal med Linn om det idag och för mig märks det att hon blir äldre och mognar.

Allt är inte bara svart och vitt. Ibland tror jag att det endast är livserfarenhet och upplevelser som kan ge en de insikterna. Jag var själv väldigt svart eller vit när jag var ung.

Mina energinivåer stiger drastiskt när barnen kommer. Visserligen sjunker de i slutet på veckan, när de ska till sin mamma igen, fast skillnaden är väldigt påtaglig och denna vecka har det nästan varit värre än tidigare. Ibland undrar jag om det inte finns lite maniskt även i mig… en liten minimano eller vad?

På jobbet så var jag den enda som satt ute i solen vid fikat. Visserligen fanns där varken bord eller stolar, men ändå. För det var riktigt skönt idag. När jag fikat färdigt så hade jag sådan energi att jag plockade upp allt från källaren. Ensam. När jag tog bussen hem så kände jag att nu var det verkligen dags att hänga in vinterjackan. Svetten lackade å det vildaste och det var inte alls roligt. Tala om att pusta ut när jag kunde kliva ur bussen och ta av mig värmepaketet. Den gamla blazern eller vad det kallas, den får hänga med i ett år till. Vet inte hur många år jag haft den nu, men den är JAG på något vis. Jag är ju inte någon klädintresserad person, utan är glad om det håller ihop och är rent.

Linn hade hunnit fixa till på baksidan när jag kom hem med Ellet från skolan. Hon har gjort det så fint. Det är nästan så att det vänder från en dag till en annan. Från vinter och kallt till vår och riktigt varmt ute. I morgon ska det visst bli +16.

Det jag har bestämt mig att göra i helgen är två saker. Dels tvätta alla fönster och dels klippa ner ena äppelträdet. Ellet ska kanske till en kompis i morgon och leka lite. Linn vill grilla på kvällen och det finns stora möjligheter till det efter att ha tittat på hur vädret ska bli. Så idag blev det till och med en bukett med röda tulpaner. Det är väl vårkänsla om något…