Från svart till ljus måndag

Vaknade glad i hågen, vilket efter en ordväxling snabbt ändrades till ilska. När jag stod och väntade på bussen så var det givetvis en skolklass med småbarn som tog upp varenda plats. Så det var bara att stå, hela vägen in till stan. Gap och skrik och allt fler människor på bussen. Det mörka inre molnet växte sig starkare.

Självklart så hakade järnvägsbommarna vid Gamla Uppsala upp sig och vi blev stående där ett tag. Busschauffören släppte på alldeles för många passagerare och epitetet packade sillar stämde verkligen in. Det var en jobbig bussfärd och jag hoppas verkligen att det inte blir likadant i morgon. Det orkar jag bara inte med. Jag kom nästan 30 minuter senare än vanligt till jobbet. Stel i lederna, trött i huvudet av alla ljud och dofter och med ett jävla humör så föll jag ihop över kontorsstolen och fick några minuters paus innan dagens första möte började.

Det mötet hade jag inga stora förhoppningar på. Jag var sur och tvär och hoppades att inte behöva säga så mycket. Men det var ett riktigt positivt möte och resultat av en undersökning som drogs för oss var mycket positivare än vad vi i de bästa stunder vågat hoppats på. Humöret steg och nu var det bara lite grått kvar trots den svarta starten.

När jag och Linn gick iväg för att äta lunch så var himlen blå och så provade vi på ett helt nytt ställe, Texas Longhorn. Rejält käk och man kände verkligen att de var tillagat av fräscha råvaror. Dit vill jag gå igen…

Humöret steg ytterligare och nu var jag nästan mig själv igen… (;-)

Jobb med webb och fina samtal under eftermiddagen gjorde denna måndag riktigt positiv tillslut.

Visst jag fick jag bära och släpa som vanligt (jag har ju ingen bil) och visst kändes det som vanligt lite tröstlöst efter att ha betalat räkningarna, men det är liksom saker jag är van vid. Så det fick inte ner mitt humör nämnvärt.

Tacos med barnen och inget tjafs. En fin måndagskväll.

Igår tog jag denna bild på Ellet. Då blir man ju bara glad inombords. Lyckan att få dela halva livet med honom (har gemensam vårdnad med modern) och de andra barnen (som nu är unga vuxna) gör ju att allt annat som hänt under dagen egentligen bara är struntsaker. Men det är ju skönt att ibland få gnälla av sig, på sin egen blogg… (;-)

Min blogg

Det finns poster från 1999 som jag har skrivit. De var inte ute länge, men de speglade väldigt mycket av hur jag mådde då. På det privata planet ett aktivt liv, med både plus och minus. I mitt inre ett kaos som alltid.

Bloggade ordentligt först 2001. Var också på ett forum som hette Succé där jag träffade många fina människor. Få av dem är kvar idag.

Idag bloggar jag för egen skull. För min egna digitala dagbok. Kommentarerna är få men besöken bra mycket mer. Ungefär som om alla tittar på apan men ingen säger något. Det är ok. Men jag förstår inte vad folk gör här, som inte tycker om mig?! Jag behöver inga klappar på axeln längre, inga som hurrar och inga som säger en massa saker som de inte menar. Då är nog tystnaden bättre, även om jag normalt sätt avskyr just den.. skäll och gapa på mig, säg att ni hatar mig, men var inte tyst!

Min blogg är mitt andningshål och kommer så att förbli….

Menyn åt pipan

Detta med att byta tema var kanske ingen bra idé ändå. För nu helt plötsligt så har högermenyn bara försvunnit! Puts väck!

Sen när jag ska gå in och försöka rätta till allt så går det inte. Det går inte att fixa högermenyn överhuvudtaget just nu. Blir så trött. Så jag vet inte jag, kanske byter jag tema igen. Bara för att se om det är något vaj på just detta tema.

Så att ni vet om det ser helt åt helv… ut! (;-)

En snabbis mellan bussturerna

Är hemma en snabbis mellan bussturerna. Åkte ju med Ellet till bowlingkalaset i förmiddags. Det pågår i ca två timmar, så det blir inte mycket tid för mig själv hemma. Men jag har i alla fall städat av vardagsrummet och lilltjejens rum. Hon kommer ju ikväll.

Håller också på med min blogg. Testar och donar. Vet inte riktigt hur det ser ut i alla webbläsare men det känns väldigt stort allting. Stora bokstäver och stora mellanrum. Tycker ni någonting ser skumt ut så hör av er i kommentarsfältet så ändrar jag.

Nej, nu går bussen om en liten stund. Ska ju få hem storbowlaren också…

Epilog

En vecka sedan några nya ord skrivits på just Jerrys Ord.

Att använda sin blogg som enda vän, i vilket tillstånd som helst och som terapi för att sprida negativitet, för det är det nu epilog. Jag funderar fortfarande på vad jag ska ha min blogg till. Personlig men inte privat är ju ett väl använt uttryck.

Funderar också på att använda mig av ett helt annat tema. Ett totalt annorlunda. För att liksom den vägen också göra epilog på det gamla.

År 2012 har varit ett svart år för mig. Nog det svartaste hittills… varför?
Det är just sådant som jag inte ska skriva om på bloggen och endast där få ur mig det som plågar mitt inre. Min bakgrund som vägrar släppa taget, alkoholen, min oförmåga att komma vidare, ensamheten och relationer i närmiljö som får mig att vara kvar i det gamla.

En blogg ska vara rolig att ha, det ska vara glädje och jag vill känna mig trygg på de sätt som går. Året har tyvärr mer och mer visat på motsatsen för mig.

Visst är det väl konstigt att man får mer träffar och mer anonyma när man mår dåligt och skriver inlägg på fyllan? De perioder jag mår bra och berättar om det så minskar intresset påtagligt. Vad är man då intresserad av? Känslan av att må bättre än den som skriver på bloggen? Känslan av att veta mer och vara bättre helt enkelt?

Fast jag har älskat min blogg mycket också. Den har givit mig stunder som jag inte alls skulle få utan den. Det får jag inte förglömma. Det finns och har funnits många fina möten genom åren.

Det är inte en epilog för Jerrys Ord. Epilogen gäller vilka ord som kommer att sägas och hur bloggen kommer att se ut. För att stänga ner helt, dit har jag inte kommit ännu även om känslan är bra mycket starkare nu än för några månader sedan.

På min blogg…

På min blogg så måste jag få göra som jag vill. Skriva det jag vill utan att ta hänsyn till vad andra tycker. Få ur det som finns inom mig, även om det är tjat sedan 10 år tillbaka. På min blogg så publicerar jag de bilder jag vill. Denna heting till vänster lägger jag ut för att jag vill. För att han är läcker att lägga ögonen på. För att jag vill det. På min blogg så blir jag patetisk och tjatig i mångas ögon emellanåt. Välviljan finns där (jag vet!), men jag kan inte ta hänsyn till att vissa tycker att jag är just sådan även om det inte skrivs rent ut. För hade jag inte min blogg där jag var just den jag är, så skulle jag vara i betydligt sämre skick idag. På min blogg är jag Jerry fullt ut, även om vissa har problem med det.

Det finns då andra bloggar att följa där det alltid är glädje och lycka. Följ dem istället om ni anser att dessa bloggar har kommit vidare och inte har fastnat.

För jag må ha fastnat och jag må älta ofta. Men här på min blogg så gör jag det. Ville bara säga det.

Peter Orrmyrs fotoblogg

Min vinnare i årets Big Brother har startat en fotoblogg. Den rekommenderas å det kraftigaste eftersom han tar så fina bilder. Vi som gillar Peter Orrmyr kan också gå med i hans egen sida på Facebook. Mer Peter på webben: Hemsida Facebook

Skidskytte, brev och nystart på allvar

Idag så körde Ellet och jag skidskytte. Två varv blev det och det var riktigt roligt att låta fantasin ta över fullständigt. Vi hade skjutvall, fantasivapen och ett tempo som gjorde att mina få muskler garanterat kommer att göra sig hörda under morgondagen.

Segraren till vänster och han med bettet som kom tvåa till höger. En bom på skjutvallen gjorde att Ellet vann. Jag slet och kämpade men kom inte i fatt efter den malören.

Fika och TV-spel samt ytterligare en runda ut i den friska luften. Tre brev skulle läggas på postlådan och det var år och dar sedan jag använde mig så flitigt av snigelposten, men ibland så finns det inga andra sätt. Trots att vi skriver 2011 idag.

Nu blir det nystart på allvar med bloggen. Jag ser ljuset igen och har nått kullens topp. Ljuset är ganska ok faktiskt på andra sidan. Även om det är vissa mörka moln på himlen så dominerar solen just nu. Jag är glad att jag kämpade på för att få se den igen. Blev knuffad framåt av flera fina vänner och mina älskade barn. Utan er, utan er… oj oj… en dag så finns jag där för er. Jag lovar. Allt går i cirklar och det goda och ljusa betalar sig alltid i slutändan.

Medborgarperspektiv slutar att blogga

Ett mycket tråkigt besked mötte mig då jag gick in på Medborgarperspektivs blogg.

Medborgare X skrev sitt sista inlägg häromdagen och det tycker jag är mycket tråkigt. Jag har alltid sett Medborgare X som en ovanligt hedervärd och ärlig bloggare, som aldrig kompromissar med orden. En pärla helt enkelt med en rakhet där även nyanser har en plats, vilket jag har tilltalats av under den tid jag läst vad Medborgare X skriver.

En viktig röst tystnar. Det kommer att bli tomt och jag hoppas verkligen att Medborgare X återkommer i någon form med sina ord och tankar. Jag hoppas ju givetvis att Medborgare X ändrar sig… …för jag vill bara säga tack för alla kloka ord, Medborgare X… …så länge!

Läs även andra bloggares åsikter om Medborgare X, Medborgarperspektiv, blogg, bloggosfären, intressant?

Speglar bloggtoppen verkligheten?

De tio mest populära bloggarna är enligt Bloggportalen:

1 Kissie, Alexandra Nilsson, 18
2 KENZA, Kenza Zoutien, 18
3 Blondinbella, Isabella Löwengrip, 18

4 Foki, Anchisa Wallström, 18
5 Desiree Nilsson, Desirée Nilsson, 15
6 Paow, Paulina Danielsson
7 Fuck you right back, Katrin Zytomierska, 32
8 GayBloggen, Amir Akrouti, 19
9 Pappabloggen, Alex Schulman, 33
10 Style by Kling, Elin Kling, 26

En av dessa bloggar har jag i mitt flöde. De andra har jag knappt varit in på. Speglar bloggtoppen verkligheten? I så fall är bloggvärlden väldigt snedfördelad. Sex unga ganska likinriktade tjejer i toppen som bloggar om väldigt liknande saker såsom mode, smink och yta.

Beror detta på att det finns väldigt få bra modebloggar? Att de få som finns drar väldigt mycket läsare just för att bloggmarknaden saknar BRA modebloggar?

Eller är det så att jag ingenting begriper? Att tiden sprungit ifrån mig, en kille i 40-års åldern som gillar någonting helt annat? Jag vill ju inte tro det, jag vill ju tro att det finns även bloggar där annat premieras och som många vill läsa. Även om det inte verkar så när man kollar alla bloggtopplistor som florerar.

Jag gillar ju innerlighet, hjärta och känslor direkt från personen själv. Ett uttryck av utlämnande och mod. Nu säger jag inte att dessa i toppskiktet inte har något av detta, men första intrycket ger någonting helt annat enligt mig.

För när jag går ni på dessa bloggar så möts jag av reklam, banners och en massa ord om fest, senaste sminket, tjafserier och ännu mer festande. Jag förstår väl att det är party och sådant i en ung människas liv, men bara sådant? Finns det inget mer än yta?

Kissies senaste post är raderad, men ändå kvar?!? Kenzas blogg ser reklamfri ut (positivt!) och hon önskar oss alla Happy halloween! Av Blondinbellas blogg får jag utslag av att bara gå in på sidan. Det blippar och lyser och är reklam tamejfan överallt! Vem står ut att besöka bloggsveriges “Kiviks-marknad” varje dag?

Foki ser ut att komma från en mangatidning och påminner mycket om en mini-Nanne Grönwall. Skoparty stod senast på programmet och även denna blogg är nedlusad av reklambanners. Desiree Nilsson eller Dessie som hon kallar sig har ännu mer blinkerier och banners som far fram över sidan. Epilepsivarning utfärdas! När hon dessutom skriker No no no i senaste posten så drar jag direkt! Det blir för mycket för en gubbe som mig!

Paow ser ut precis som Dessie. Är det samma människa? Hon verkar vara i luven på Kisse. Bråkar om utseende, vad den andra sa till den tredje och jag vet inte allt. Jag vet inte vad jag ska säga när jag läser om detta skvallrande. Sköter man inte detta öga mot öga istället för att skvallra på bloggen sin? Katrin Zytomierska är sjua och henne läser jag med stor behållning. Hon blandar högt och lågt och har dessutom glimten i ögat, vilket är unikt i bloggtoppen vad jag kan se.

På åttonde plats kommer första killen. Det är Amir som gör ett stort nummer om att han är gay. Bloggen går nämligen under namnet gaybloggen. Före detta Paowpolare men även han är nu syrak på henne. Även här mycket reklam och ett innehåll som jag har svårt för. Ganska fascinerande ändå att detta kan dra så mycket läsare.

Alex Schulman är äldst i sällskapet. Han har ju blivit pappa nu och mer seriös i sin framtoning. Bloggar om den erfarenheten och grabben tjejen exponeras hårt. Style by Kling tar tiondeplatsen och är nog den proffsigaste modebloggen. Men då har hon ju uppbackning av TV4 förstås. Här andas ALLT mode vilket gör att jag inte klarar många minuter. Hujedamej!

Vad gillar jag då? Vilka bloggar är mina 10 i topp? Jag är ju en fegis och vill inte rangordna dem, men ni hittar mina favoriter till höger i menyn. Där snackar vi bloggar med hjärta, smärta och något som tilltalar mig. Läs och finn din egen favorit.

Vi kan inte alla tycka lika, men nog vore det lite roligt om någonting annat toppade listorna för en gång skull? Jag surgubbe? Ja, men då får det vara så… (;-)

Läs även andra bloggares åsikter om Kissie, KENZA, Blondinbella, Foki, Desirée Nilsson, Paow, Katrin Zytomierska, Gaybloggen, Alex Schulman, Elin Kling, bloggportalen, intressant?