Långfredagen ur flera perspektiv

Förr i tiden så var långfredagen en lugn och stillsam dag. Den skulle präglas av sorg och många klädde sig i svart. Så sent som 1969 så var det förbjudet att vara ute på nattklubb den här kvällen, restauranger hölls stängda och handla var det inte tal om.

De hette då att det skulle råda “Allmän frid” och många barn fick inte leka denna dag utan det var stillhet som skulle råda även för de små. Sveriges Radio spelade bara psalmer en dag som denna. Detta märkliga fenomen pågick alltså ända fram till 1969.

I den kristna delen av Sverige så kallas den här veckan för Stilla veckan. Man har passionsgudstjänster där bibeltexter ur ett av evangelierna läses varje år.

Trots att jag har jobbat inom Svenska kyrkan under många år så har just den här dagen inte haft någon större betydelse för mig. Visst, jag ser människor som korsfäster sig i sympati med Jesus runtom i världen och jag förstår innebörden av deras handlande.

Min tro på Jesus är inte starkare än min tro på vilken annan historisk person som helst. Att Jesus funnits, det tror jag på men att alla berättelser om honom verkligen inträffat är jag mer skeptisk till. Jag tror att många genom åren har velat att det skulle ha varit på ett visst sätt och då ändrat de historier som vi idag läser om Jesus och hans liv. De som använt och använder religionen som ett sätt att få makt och styra andra människors liv genom Bibeln och dess berättelser.

Fast jag ser ändå Jesus som en symbol för hoppet, för att vi människor ska kunna försonas en dag och faktiskt när jag är riktigt ledsen som en fadersfigur, en som finns där oavsett hur jag mår. Det är tankar och känslor som kommit mer de senaste åren för mig och speglar nog min egen saknad efter en far, en rot någonting att luta mig själv emot. Men det är mer på ett symbolisk plan som Jesus då får iklädda sig det hoppet för mig.

Så jag kanske tror på Jesus ändå på något märkligt sätt? Ibland önskar jag att det fanns oberoende texter som inte är nedsolkade av religiösa dogmer och antaganden där det många gånger handlar om att ge mig skuld och tacksamhetskänslor mot någonting som jag medvetet inte vet ett dugg om. Att se på Jesus som en viktig historisk person som enade människor måste ju gå utan att för den skulle behöva tro på hela paketet.

Långfredagen ur mitt perspektiv är just dessa tankar. En dag av vila blir det ju dessutom eftersom jag inte jobbar.

Thorsten Flinck sa precis tidigare idag på Nyhetsmorgon att dagen är till för att kölhala svikarna på ett kärleksfullt sätt… även om jag inte riktigt förstår vad han menar, så låter det ganska bra. Att försöka försona sig med de man har komplicerade relationer till, oavsett om de finns på plats fysiskt eller inte.

Tänk hur ofta jag funderar på varför man är där man är. Vad som gör att just jag hamnat i de relationer och sammanhang som jag gjort. Mitt problem är väl att jag funderar på varför alldeles för ofta och då glömmer bort att leva överhuvudtaget.

Camping säger att det är slut på fredag

Nu är det dags igen. 90-årige Harold Camping med radiostationen Family Radio, hävdar ånyo att jorden ska gå under. Detta är hans tredje försök och nu ska det ske på fredag, den 21 oktober.

Hans tidigare missar berodde på matematiska felräkningar. På fredag är det enligt Camping exakt 7 000 år sedan Noak gav sig iväg med arken och då kommer jorden att gå under. Han är lika säker nu som han varit tidigare.

I mitt stilla sinne så undrar jag varför det just är 7 000 år som är det magiska och inte något annat år? Han får ju om inte annat uppmärksamhet och som ni alla vet så är det just det som driver många egon runt om i världen.

Jag bloggar och Camping hävdar att jorden går under, vi har alla våra sätt… (;-)

Läs även andra bloggares åsikter om Harold Camping, Family Radio, Bibeln, domedagen, intressant?

Kyrkomötet valde kärleken

Idag är jag glad! Kyrkomötet valde kärlekens väg. Jag vet att det sticker i ögonen på de som är emot att samkönade par även ska få gifta sig i kyrkan på EXAKT samma villkor som heterosexuella, den exkluderande vägen som fått råda genom alla år. Kärlekens väg är den där alla inkluderas. Svenska kyrkan har gjort det enda rätta och jag är både glad och stolt över att tillhöra den kyrkan.

Många tycker att det tog tid och att det borde ha gått snabbare, en del andra tycker att det har gått alldeles för snabbt. Själv kan jag bara relatera till det år jag började jobba i Svenska kyrkan. Det var 1983 och allt såg annorlunda ut då. Det har hänt väldigt mycket på dessa år. Mycket positivt enligt mitt sätt att se på saken. Avdramatiserat och inbjudande idag mot tidigare.

Kyrkomötets beslut i siffror är att 176 röstade ja, 62 röstade nej och 11 personer lade ner sina röster. 71% ja, 25% nej och 4% avstod.

Många är nu hätska och har en otäck argumentation efter beslutet i både bloggar och i medias kommentarsfält där beslutet redovisats. Jag läser på flera bloggar att synden nu segrat och en massa saker som jag inte alls håller med om. Saker som faktiskt får mig att fundera på hur människor resonerar och varför rädslan är så stark. Men jag ska inte fokusera på de negativa nu utan de som ser kärleken som nummer ett.

Idag är jag glad! Det är en stor dag. Ett glas cola och lite nötter består mitt firande av ikväll. Goda och varma tankar samt tacksamhet över att jag fått vara med om detta under min livstid. Det är stort. Svenska kyrkans begår ingen ökenvandring i och med detta som en del säger, Svenska kyrkan har slagit in på kärlekens väg. Den enda rätta vägen.

Relaterat:
Tofflan – Jag var sjuk…
A.M.O – Hurra! 176 mot 62
Jonssons funderingar – Modigt av kyrkomötet
Elin Grelsson – Brist ut min själ i lovsångsljud
Being Blogged – Ja, Tack
Hundföraren – Äntligen!
Amalters blogg – Stor enighet i kontroversiell fråga

Läs även andra bloggares åsikter om Svenska kyrkan, äktenskap, Bibeln, kyrkomötet, hbt, intressant?

Kyrkomötet: Debatt om vigsel och äktenskap

Det har varit mycket intressant att lyssna på debatten i kyrkomötet gällande Gudstjänstutskottet 2009:02 Vigsel och äktenskap under delar av dagen.

89 talare var anmälda och det märktes att frågan engagerar och att åsikterna går brett isär. De som imponerar mest på mig är de som berättar om sin egen process i frågan och att livet gjort att tankarna förändras med tiden. Ett exempel är Sven E Kragh [c] som imponerade på mig med sitt lugn och sina ord kring denna fråga om samkönade äktenskap.

Vigselrätten och frågan om samkönade äktenskap var alltså det som stod på dagordningen bland de 89 talarna.

Jag förde lite anteckningar och fastnade för en del tankar och åsikter i ämnet. Det är utplockade och kan i sammanhanget kanske inte till fullo uttrycka vad ledamoten tycker i sin helhet. Det var så många intressanta ord att detta bara är ett litet urval:

Ingrid Skäremo [öka*] använde sig av orden bokstavens träldomsvrak, vilket jag ser som en rejäl passning till just de bokstavstrogna. Hon berättade intressant om den patriarkarla historien kring äktenskapet genom bibelhistorien.

Yngve Kalin [fk*] använder sig som vanligt av argumentet att detta saknar folkligt stöd, precis som han gjorde när han startade sitt prästuppror mot välsignelsen av homosexuella par 2005. Ändå så väljer 73% att fortfarande vara medlemmar i Svenska kyrkan. Hur förklarar Kalin detta?

Jerry Adbo [s] pratade om glädjens dagar vilket var ett uttryck som flera ledamöter använde sig av. En ny byggsten läggs till kyrkan, en kärlekens byggsten. Bekämpa homofobin som gör sig påmind i debatten. Låt Svenska kyrkan bli en symbol för kärleken där alla inkluderas sa han bland annat.

Jan Erik Forsberg [s] hade inför dagens diskussion inte tagit ställning i frågan. Diskussionen och inläggen idag fick honom att stödja förslaget vilket gör att alla socialdemokrater i kyrkomötet nu är positiva till förslaget.

Jag var traditionalist och obekväm med samkönade par. För 4 år sedan så hade jag sagt nej. Men efter det att jag diskuterat med kyrkfolk så upptäckte jag att de inte var så konservativa som jag trott. Många vill ha en förändring. Stefan Jonäng [c] gillar visserligen inte att folk slaskar trut på stan men det gäller även heterosexuella.

Jan-Anders Ekelund [fk] undrar vilken kyrka vi kommer att ha efter ett ja till beslutet. Vi kommer då att ha biskopar som inte står för Svenska kyrkans lära fullt ut. Förslaget leder in vår kyrka på splittringens väg.

Jag fick uppfattningen att rädslan styr många av de som inte vill se att samkönade får möjlighet att kalla sitt giftermål för äktenskap. Ofta så tyckte jag att de tog på sig martyrrollen där förskräckelse (ord av ledamot som är emot) framfördes inför beslutet om att DE ska diskrimineras i framtiden för sin mångåriga hållning av exkludering av människor.

Björn Söder [sd] är rädd att polygamier ska stå på tur. Omfattas inte de av kyrkans kärleksbudskap? Han anser att teologin inte ska anpassas efter ett riksdagsbeslut. Jag varnar för att kyrkan har slagit in på en farlig väg, en splittringens väg är också ord som han använde sig av.

Fredrik Sidenvall [fk] är lika mustig som vanlig i sitt teologiska språk. Ord som likgiltighetens helvete och syndernas tillåtelse är hans uttryck om det som nu är på gång. För mig har Sidenvall alltid stått allra längst ifrån den uppfattning som jag själv har. Han har alltid känts starkt bokstavstroende genom tolkningar där det aldrig funnits något utrymme för kompromisser. Han har alltid skrämt mig med sin hållning.

Ärkebiskop Anders Wejryd säger att vi alla är beroende av Gud. Att vi måste förvalta detta beroende av Gud utan att för den skull komma till samma slutsats. En sund tro är en hjälp till en sund självkänsla. God teologisk utbildning är nödvändig för vår kyrka. Alla tolkar och det är viktigt att vara medveten om detta var något av det som ärkebiskopen sa.

Till sist så vill jag avsluta med Hans Ulfvebrand [m] som berättade att det är mycket känslor för honom i morgon när han säger ja till förslaget. Det delar han med många. Det är en stor dag för oss homo- och bisexuella som bryr oss om vilken väg som Svenska kyrkan tar.

Svenska kyrkan går före. Någon måste ibland våga göra det. I morgon hoppas jag att få återkomma med den glada nyheten att Svenska kyrkan tagit ett nytt historiskt steg.

* öka=Öppen kyrka, fk=Frimodig kyrka

Läs även andra bloggares åsikter om Svenska kyrkan, äktenskap, Bibeln, kyrkomötet, vigselrätten, hbt, intressant?