Nyhetskollen #5

SvD: Vi möter de hungriga barnen
Man gör inte politik av den här frågan. De som försöker har mitt förakt.

För mig så räcker det att läsa det som skrivs på Brännpunkt SvD i frågan om barnfattigdom i Sverige. De orden räcker liksom och sen kan man käbbla hur mycket man vill om antal och siffor, om kronor hit och dit och vem som får bidrag och vem som inte får det:

Det spelar ingen roll om det handlar om 240 000 barn, eller 10 000. Glöm siffrorna och inse det enda viktiga: att det finns barn i Sverige som växer upp utan att en enda vuxen har sett att de har levt i ett helvete. Att göra barnfattigdomsfrågan till en statistisk tävling i siffror som kan visas i evidens och dokumenterade undersökningar är att dölja sanningen.

Att barn far illa och att barn skäms för att de är fattiga, det är en realitet för mig och de som inte ser det har skygglapparna på. Man gör helt enkelt inte politik av att barn far illa.

Texten avslutas:

De fattiga och utsatta barnen har blivit fler de senaste 15 åren – oavsett vilken färg vår regering haft – de måste få synas.

Amen!

Zlatan Ibrahimovic

Aftonbladet: Zlatan får ta över tröja nummer 10
Paris Saint-Germain ger nu Zlatan det prestigefyllda nummer 10 från och med våren. Det är inte en dag för tidigt. För oss som älskar hans fotbollsspel så är detta en stor nyhet därav en självklarhet i min nyhetskoll.

DN: Två av hundra kvinnor luktfria
Brittiska forskare har undersökt 6000 brittiska kvinnor om hur de luktar. 117 stycken av dem, vilket är 2 % bar på en mycket ovanlig gen. En gen som inte producerar något svettlukt. Min lite stilla undran är ju vad siffran är för oss män? Finns det överhuvudtaget luktfria grabbar?

Danny Saucedo och Gina Dirawi

SvD: Schlagerduo talar ut om rasism
Snart drar spektaklet igång. Första deltävlingen i melodifestivalen 2013 är den 2 februari i Karlskrona. Inför detta så intervjuas programledarparet Gina Dirawi och Danny Saucedo om bland annat deras plumpa uttalanden i höstas.

För egen del så ger intervjun lite andra perspektiv på främst Dirawis agerande. Det betyder dock inte att jag fortfarande tycker att hon är lämplig, men jag är med på resonemanget även om jag fortfarande anser att hon gjort bort sig en gång för mycket.

GP: Folksam kartlägger kunder i hemligt arkiv
Folksam har ett register för att kartlägga kunder. Varför? Jo, för att kolla upp misstänka försäkringsbedragare. Vad är det som är så märkvärdigt med detta då? Jag tycker det är bra att fuskare sätts åt och att kontrollen finns. All heder åt, Folksam!

Relaterat
Nyhetskollen #4
Nyhetskollen #3
Nyhetskollen #2
Nyhetskollen #1

Arg och vresig

Vaknar som vanligt tidigt. Kan inte sova. Nu med oron om Felix. Han är fortfarande borta. Nu har det snart gått två dygn… min förhoppning är att han har gått in till någon granne.

Känner mig arg och vresig. Har skrivit om den frånvarande systern i ett lösenordsskyddat inlägg. Kändes bra att få skriva av sig om MIN bild och MIN sanning. Det är dock ord som jag bara vill dela med mig till mina verkliga vänner och inte de gamar som cirkulerar kring min blogg. Gamarna är en realitet, det visar siffrorna och platserna som de kommer ifrån. Schas på er!!

En ensam lördag är att vänta. Mitt liv är erbarmligt utan barnen. Det handlar bara om att hålla ut. Nu i fjorton dagar vilket är väldigt tufft för mig. Mitt liv kretsar kring mina barn. Många anser att jag borde skaffa mig ett eget liv, men jag har ingen kraft för att klara det själv. Så är det. Jag lever när barnen är hos mig och det är liksom det som ger mig livskvalité. Kalla mig curlingpappa eller vad ni vill, men det är väl bättre än att vara precis tvärtom som många är?

Livslusten sjunker drastiskt när jag är själv. Det är en livslång problematik som gör att jag åker ner i det svarta hålet vid ensamhet. Men jag överlever och bara tanken på att de kommer åter får mig att orka vidare.

En helg med alla barnen

Nu är Lullvig in da house! Så nu lär det bli drag och diskussion! (;-) Kan behövas efter dagar av lugn och väldigt låg aktivitet. Onda stortåfotleder och hostande fridor har gjort att dagarna gått väldigt lugnt. Lite film har vi kollat in i alla fall tillsammans.

Två bra saker dock idag. Har inte tagit någon värktablett sedan midnatt och det känns ok. Inte helt bra, men ok. Sen så hängde Frida med mig till butiken för att helghandla. Det är också positivt för henne. Tyvärr så hostar hon och har en sådan där jobbig rethosta. Det har suttit i en tid och det gör mig lite orolig. Nu kör hon dock en medicinkur över helgen och vi får se om det blir bättre.

En helg med mina barn. Med alla barnen. Det är gott för min själ. Trots borttappade USB-minnen och lite annat praktiskt som inte går min väg, så är starten på detta år väldigt lovande. Mitt inre slappnar av och accepterar utan att oroa mig i allt för långa perioder. Känslorna varierar och går upp och ner, det är ju helt naturligt, men jag fastnar inte. Det är ju det viktiga.

Tårta, kakor & gotta

Grön prinsesstårta med en röd ros. En klassiker till förmiddagsfikat idag på jobbet.

Det bjöds på kakor, choklad, knäck och jag vet inte allt.

Ni ser väl själva, rena tabberaset ju… varför dårå? För så här brukar det inte se ut på jobbet, även om vi ibland äter lite extra på fredagarna…

Ville ju smaka lite av allt. Det är ju inte undra på att formen blir alltmer likt herr Michelin.

Just det, varför? Jo, en i personalen går i pension och avtackades med både blommor och gåvor.

Avslutar med en härlig bild. R försöker få bort is och sådant från vårt tak. Annars så var det en dag med magsjukebesked, oro och ågren över barn (som vanligt) och kyla. Livet lär och det är bara att försöka att hänga med.

Nu blir det fredagsmys med grabben. Det är en bra fredag det!!

121212

Numerologi kan jag ingenting om, men det är lite coolt att vi skriver 121212 idag. Det är sista gången på ett bra tag sådana här nummerkombinationer kommer att finnas i våra datum. Nästa gång så har kistlocket för länge sedan slagit igen för mig och kanske är ju igång med nya livsutmaningar och lärdomar, vem vet?

Dagen började tungt. När barnen inte mår så bra så blir jag så påverkad själv. Var orolig under stor del av dagen men allt har gått bra. Skönt! Många tankar far igenom mitt huvud och känslan av otillräcklighet och icke-förmåga kom och gick hela tiden. Ibland önskar jag så att jag kunde ta över barnens smärta så att de fick må bra.

Adventsstaken på jobbet.

En glad nyhet är att jag kan kalla mig redaktör från nyåret. Jag ska få huvudansvaret för våra interna webbsidor och det är väldigt roligt för mig. Känner mig hedrad av att ledningen tror på mig. Jag kommer att göra allt för att de ska bli nöjda. Grejen är att jag verkligen gillar att webba och då blir också resultatet bra. En väldigt viktig kick för mig att få just nu.

Två paket skulle hämtas ut på Coop i förorten. När jag kommer dit så är det endast en kassa öppen och kön är väldigt lång. Jag passade på att handla lite också. Efter en stund så kom det en tjej till och expedierade men det var verkligen kaos och det gick så sakta. Coop är ju också utlämningsställe för paket och i dessa tider så är det väldigt många som hämtar ut paket. Två unga tjejer ska alltså sköta två kassor och en kassa för post. Det gick ju inte alls och frustrationen steg hos oss kunder. Jag förstår inte hur de ansvariga i värsta rusningstiden bara har två stycken personal när det är sådant tryck i affären?! Dåligt, Coop Konsum Storvreta!

Att slå ihop post med mat kräver fler anställda, vilket dagens lilla äventyr med all tydlighet visade.

Så jag sa till ena tjejen när det äntligen var min tur, att jag bara handlar nu så kommer jag tillbaka och hämtar mina paket senare. Allt för att försöka lätta lite för dem. Jag bor ju ganska nära så för mig var det inget problem. Tyvärr så tänkte ingen annan så, men de kanske bor ångt från butiken, vad vet jag?

Nu ska jag alltså gå tillbaka till affären och jag hoppas att det är mindre folk där nu…

Jag vill avsluta med att skicka alla mina positiva energier och tankar till en kär vän som i morgon ska genomgå en stor sak. En jobbig sak och jag hoppas så att allt går bra!

Grattis på 20-årsdagen Linn!

Idag firar vi en 20-åring! Min äldsta dotter Linn går från tonåring till vuxen.

Så här såg det ut för ett år sedan…

STORT GRATTIS min fina dotter!

Jag älskar dig av hela mitt hjärta!

Man blir aldrig färdig

Kanske är det tiden och detta att acceptera saker och ting, men just de veckor jag har mina barn så mår jag bra. Känner mig lugn och har faktiskt mer och mer fått någonting som kallas för sinnesro. När jag blir helt ensam så är jag inte riktigt där ännu, men det blir allt bättre.

Vardagarna i ensamveckorna är nästan helt problemfria just nu. Då koncentrerar jag mig på jobbet och finns orken där så jobbar jag lite extra. Då kommer jag hem ganska sent och efter mina egna rutiner så har klockan då blivit ganska mycket. Då funkar det fint.

Mina svårigheter är helgen då jag är ensam. Fredagen då gör mig orolig och det är i det jag nu måste sätta in mina krafter för att även den helgen ska kännas om inte bra, utan ok. Gammalt tänkande börjar försvinna med detta att jag faktiskt är värd mer än att bara låta helgen gå där destruktiva tankar får fäste.

Äldre blir jag ju oavsett och kanske är det just tiden och de upplevelser jag gått igenom som gör att jag blir alltmer accepterande och lugn inför mig själv. Det gäller liksom att förstå vad som är viktigt i livet och inte ta strider om sådant som bara dränerar mig själv. Inte ta till sådant som gör mig orolig och svart.

Utan alkohol så växer jag så mycket mer. Då tar livet positiva steg framåt. Med alkohol så stannar jag upp och känslorna förstärks, många gånger på ett negativt sätt som tar dagar att reparera. Det handlar om ett nötande och förmågan att acceptera sig själv. Att jag liksom är värd någonting bättre än det som drar ner mig. Det har varit en mångårig, ja om inte en livskamp att kunna tycka om sig själv, åtminstone så att jag kan se mig själv i spegeln utan att må illa. Faktum är att alkoholen får allt mindre plats i mitt liv och det på ett sätt som liksom bara är naturligt. Så känns det i alla fall. Planerandet är nästan helt borta, även om det fortfarande händer att sådant förekommer i de helger då jag är själv.

Vet inte om jag ljuger för mig själv nu eftersom ätandet blivit värre på sista tiden. Jag kanske bara flyttar omkring mina destruktiva drag? Fast jag vill ändå tro att jag pytte pytte utvecklas åt rätt håll. Fast äta istället för att dricka, det måste ju vara något bättre? Visst, kilona blir fler och det påverkar ju också negativt, men jag får i alla fall inte dessa dippar då.

Det finns hopp för gubben. Kan jag vända, så kan fler! Acceptans, förståelse och att liksom låta vissa saker vara. Det går åt rätt håll även om jag tror att jag aldrig blir helt färdig. Och det tror jag är så viktigt just den vetskapen! Man blir aldrig färdig! Däri ligger nyckeln till att fungera tillfredsställande. Man får vila och mår bättre, men att må topp tror jag är en utopi för de allra flesta, även för de som alltid säger sig må så bra och där allt är tipptopp. Kan man acceptera det så har man kommit långt.

Tacksamheten

Fredagsmys…

Idag drog vi till det lokala biblioteket. Vi skulle lämna tillbaka några böcker som Ellet hade lånat. Han ville dock låna en ny bok om bronsåldern. Han är helt inne i den perioden nu och vill veta mer… Det tog sin lilla tid att leta efter sådana böcker, men han gav sig inte. Det slutade med en tjock bok om den tiden och nu sitter han på rummet och läser.

Bibliotek är som kyrkor för mig. Jag är väldigt sällan där och när jag väl är där så trivs jag. Skulle det läggas ner så skulle jag nog protestera. För som sagt, även om jag nyttjar det sällan så vill jag att det ska finnas kvar. Tyvärr så är jag numera inte kapabel att läsa en bok. Har försökt flera gånger med jag svävar hela tiden bort i andra tankar. Fokuseringen finns inte där och det beklagar jag. Hoppas verkligen att den kommer tillbaka någon gång för jag har flera böcker på kö.

Märkte också på Elias att han gillar biblioteket i förorten. Vi blev kvar ett bra tag och jag tror han gillar lugnet och den avslappnande atmosfären.

Oj vad jag försöker suga in nuet och den enorma tacksamhet jag känner. Lördagar är fina dagar när jag har barnen hos mig.

Grattis Elias 10 år!

 

För 10 år sedan så föddes min son Elias! Idag är det hans dag och han ska firas hos sin mor eftersom han är där just nu.

För mig är han en guldklimp och så viktig. Finns inte ord för det helt enkelt. Älskar honom så mycket!

Stort grattis Elias på Din dag!

Skarholmen 2012

Vi kom iväg tillslut…

När de få blå fläckarna syntes så tog vi beslutet. Vi tar oss ut på en liten utflykt. Men vi lämnade badkläderna hemma eftersom det var ganska kallt i luften.

Han fick inte åka med bussen…

Arrangemangen vid Resecentrum är alltid smakfulla, även i år.

Kanske inte så roligt för barnen detta, men de följde med i alla fall. Här är vi framme vid småbåtshamnen i Skarholmen. Liten film!

Det blåste en del…

Det har ju blivit en liten tradition detta att ta oss till Skarholmen en gång varje år jag har semester. Bilder från 2009,  2010 och 2011 finns om någon är nyfiken på hur det såg ut då. Det var alltså 4:e året i rad detta.

Småbåtshamnen i Skarholmen.

Ellet ville känna på vattnet. Det var ganska kallt.

Vågor som slår. Finns det något finare ljud? Titta och lyssna själv!

“Den lilla viken”

Lummigt värre när vi skulle ta oss till Graneberg och Lyssnaängsbadet för att kolla in hur många som badar och för att köpa oss en glass.

Ordning och reda!

Solen gjorde sina tappra försöka att tränga fram.

Det kan inte vara roligt att driva kiosk vid ett bad denna sommar.

Det vimlar ju inte av folk precis.

Jag brukar kunna bada och ser mig inte som en kruka, men idag var det för blåsigt och för kallt. Om ni tittar riktigt noga så ser ni ett par tappra själar längst bort.

Ni ser mina änglar om ni tittar noga. Annars inte många på plats vid badet.

Inte var det så roligt för barnen detta. De sitter vid en bänk och äter glass.

Som ni ser så sprack det upp ganska bra en stund. Fast denna sommar är inte någon annan lik. Det är min uppfattning. Så mycket regn och så lite värme.

Frida och jag satt vid bänken en lång stund och pratade om besvikelser, relationer och det svåra med att älska någon. Hon börjar bli stor och hon är så klok min dotter.

Molnen är läckra. Ser ut som om de ska anfalla huset när som helst…

Sen kom regnet. På bussen på väg hem så var det verkligen tal om lokala skurar. Riktigt mycket på sina håll. Vi hade dock tur för när vi kom hem så hade det slutat och vi kunde handla mat utan att bli blöta.

En utflykt som kändes väldigt märklig. Men jag ville att vi skulle ta oss ut idag oavsett väder. Mer har jag inte att erbjuda just nu. Klarar inte av att planera och åka iväg på längre resor. Det är tråkigt och tragiskt hur det har blivit, men så är det.

En dag i taget…