Skurhink, grill & studsmatta

Ingen bra start på denna dag. Vid 6-tiden så knackar Ellet på min dörr och säger att hans kompis har dragit ett par pizzor i hans rum. Kompisen som sov kvar för första gången hade blivit magsjuk nämligen. Det var för mig bara att spotta i nävarna och ta fram skurhinken.

Det positiva är väl att pojkens rum nu blev skurat…kompisen mådde inte bra så hans pappa kom och hämtade honom. Vi får väl se om det var för mycket chips eller om det är en magsjuka som nu kanske sprider sig till oss andra?! (;-(

Några blommor tittar upp i trädgården just nu.

Det var inte sådant jag tänkte blogga om utan om det som gör livet värt att leva. Mina barn kom till mig igår och nu blir de här i 14 långa härliga dagar (med ett par dagars avbrott när jag är på kurs) och det känns bara så underbart!

Frida klippte gräset och jag kollade om grillen pallar ett år till. Det var ju en varm och skön kväll igår. Tyvärr så visade det sig att myggorna tycker detsamma och ju senare det blev, ju fler blev de… (;-(

Ellet var hos grannpojken en stund (nej, det var inte han som sedan sov över och blev sjuk) och de hoppade på en nyinköpt studsmatta.

I gräsmattan så hittade jag denna stackare. Ensam utan kompisar.

Maxi trivs nu. Katterna är ute alltmer.

På programmet idag står att ta sig till butiken och gå Slingan i samband med det. Jag ska göra ett försök idag och se om högerbenet pallar. Det har känts bra de sista dagarna, så nu försöker jag mig på hela varvet.

Det är ju också en semifinal i hockeyn som jag tänkte titta på mot grannarna i öster på eftermiddagen och sen avslutas aftonen med Eurovisionfinalen! Det blir grejor det! Heja Norge!

Gångproblem & räkpasta

Idag tog jag mig vatten över huvudet. Men det är som vanligt med mig, allt eller inget. Efter jobbet så tänkte jag att jag skulle gå mot hemmet och få många nya sköna steg att lägga till i den tävling som jag är med i. Allt började bra, men när jag hade passerat Moskén så började det bränna i högerbenet.

Jag har haft problem med det benet sedan några år. När jag går mycket så kan jag domna bort i delar av benet men det har fortfarande funkat att gå, men inte idag. Jag tror att det är någon nerv helt enkelt som inte gillar när jag går för mycket. Men idag så började det började bränna alltmer och jag kunde knappt ta mig fram tillslut, men jag kunde efter mycket möda och drygt 8 000 steg ta mig till nästa busshållplats.

När bussen kom och jag fick sitta så försvann det som tur var. Tillfälligt, för när jag kom fram och handlade i den lokala butiken och skulle gå hem, så smög sig brännan på igen. Inte alls som tidigare, men känningar hade jag och det oroar mig lite. Tog jag i för mycket igår? Tror jag mig vara ung och pigg i köttet trots min höga ålder? Ja, jag får väl stå mitt kast nu om jag inte ens kommer upp till mina önskade 10 000 steg om dagen. Jag kom hem i alla fall med mina varor och började laga mat.

Pasta med en massa gotta…

Linn är ju hos mig sedan igår. Idag gjorde jag pasta med räkor som är ett recept från Viktväktarna. Det var helsmarrigt och jag minns till exempel inte att färsk sparris var så gott! Mums! Det är roligt att hon är här ett par dagar eftersom vi inte ses så ofta. Ja, hon jobbar ju just nu extra på mitt jobb, men där ses man ju inte sådär jätteofta. Oftast vid fikapauserna och lunchen.

Hur många steg jag fått ihop idag? 11 200 och nu sitter jag still. Får vara nöjd med detta efter gårdagens urladdning som jag måste inse att jag inte kan upprepa dagen efter…

Rubbade rutiner

Idag så stökade det till sig lite. Ellet är hostig och har ont i halsen, vilket betyder att jag är hemma med honom. Misstänker starkt att detta även kommer att vara statusen i morgon fredag. Det innebär just att rutinerna rubbas och sådant påverkar mig mer än jag vill erkänna.

Så idag blir vi hemma. Jag måste dock ut och vandra eftersom jag vill ha mina 10 000 steg (är ju med i en stegtävling). Det kompliceras dock lite av att jag själv börjar känna av lite i halsen och dessutom känner jag mig varm. Tror mig ha blivit smittad av min son. Men, och det är så med mig att jag måste ut ändå… för tappar jag mitt mål så vet jag att allt går åt helvete. Så jag ska ut och vandra…

I morgon så ska barnen till sin mor. Det blir ju nu inte heller som det brukar vara när vi skiftar i umgängesfabriken om det nu blir som jag tror. För det första så hoppas jag att Ellet orkar ta sig till sin mor och för det andra så försöker jag få lilltjejen att stanna en dag till. Jag vill ha någon här till på lördag, då jag tänker jobba lite extra för det jag nu missar dessa vabbiga dagar.

Sen på lördag så tar livsträningen över igen. Men fokuserar jag på mina steg så ska detta gå bra och jag kommer hålla “demonerna” borta när jag säger åt dem att jag är mitt uppe i en tävling (;-).

Från en tidigare vandring då musten var på väg att ta slut.

Nu sitter jag och tar sats för dagens första sväng. Jag går ju en speciell väg som jag kallar för Slingan. Den är ca 4 km lång och ger mellan 5 500-6 000 steg beroende på om jag tar en liten extra sväng i anslutning till Slingan. Så när jag inte jobbar och får de stegen som det ger med en lång promenad på lunchen, så måste jag köra denna slinga två gånger för att nå mitt mål.

Rubbade rutiner må vara en skitsak för många, men för mig så påverkar den. Det behöver inte alltid vara negativt, utan det är mer det att jag blir störd och måste tänka om. Många gånger så är just rutinen det enda som får vardagen att rulla på. Ja, jag älskar rutiner och det är väl en av förklaringarna till att jag har så svårt för storhelger och sådant som går utanför vardagen.

Första maj

Bild från gårdagens majbrasa.

Maj är min favoritmånad. Då vaknar jorden till liv och som årets vår utvecklats sig så kan denna månad bli riktigt fin. Jag gillar när värmen sakta kommer tillbaka och man kan sitta på baksidan med en kaffekopp. Det är helt underbart!

Det är fortfarande lite för kallt att gå klädd på det sätt som jag ändå gör efter min resa. Men jag vill inte ta fram de tunga och jobbiga kläderna som jag ställde in när jag drog iväg till Ayia Napa. Det känns inte alls bra, och vissa mornar så huttrar jag en del… (;-) Men jag är envis och snart så kommer jag även att känna värmen när jag står där i busskuren på väg till arbetet.

Trädgårdsmänniska är jag inte, men jag gillar ändå att sitta i min trädgård när värmen kommer. Trädgården är misskött sedan ett par år, men jag har verkligen inget intresse av att stå på alla fyra och plantera, dona och fixa. Vad kostar det att hyra en trädgårdsmästare som kan få fason på eländet?

Ljuset, värmen och det gröna livnär mig när maj kommer. Det finns några dagar som är helt fantastiska, när värmen precis har kommit, luften är liksom nyfräsch innan sommarvärmen kommer. Vet någon vad jag menar? Just de dagarna försöker jag leva extra mycket och njuta. Spara och lägga in i min minnesbank de dagar i november då allt är kolsvart och bara dött.

Min grabb är sjuk. Har ont i halsen och hostar mycket. Febern är på gränsen och det är ju skönt att ha slipper det i alla fall. Jag är mycket tveksam till skola för honom i morgon. Tycker så synd om honom när han harklar och hostar hela tiden.

Det som står på programmet idag är en lång lång promenad så att jag kommer upp i mina 10 000 steg som jag bara måste nå varje dag. Ja, det är ett personligt nederlag om jag INTE kommer upp i dessa steg. Den piskpressen behöver jag ha på mig för att det ska hända någonting.

Majbrasa med dottern.

Den här perioden med barnen har varit väldigt bra. Frida är ett oerhört stort stöd för mig på många plan. Hon är så klok och vi pratar mycket medans vi tar våra långa promenader. Blir varm i hjärtat av hur mycket jag verkligen älskar henne. Igår så var vi på majbrasa tillsammans och hon skojar och får mig på bra humör. Min tacksamhet är enorm när jag tänker på henne. Hon sa en sak igår som dels var rolig men som det också finns en del allvar i och det är att den enda man som man kan lita på är sin pappa. Klokt sagt! (;-)

Nu kör vi maj och njuter järnet, eller hur?

Valborg 2013

Kebab House hade fullt upp idag.

Eftersom mitt liv är så förutsägbart så kan jag redan nu skriva om min Valborg 2013 trots att det återstår några timmar.

Ellet var varm och hostade i morse. Han orkade helt enkelt inte att åka med mig till jobbet. Det kändes inget vidare att åka ifrån honom, men jag hade ett par saker som jag bara måste bli klar med idag. Så jag satte mig på bussen ensam. Det var lugnt på bussen även om jag hörde en del klirrande kassar så här på valborgsmässoafton.

Frida och jag möttes upp för att äta lunch tillsammans. Tanken var att vi skulle göra det alla tre, men nu var ju Ellet hängig så han blev kvar hemma. Att äta lunch tillsammans på en valborgsmässoafton i de centrala delarna av Uppsala har sina problem. Det är folk överallt och det är fullpackat på varenda matställe!! Tillslut så enades vi om Kebab House eftersom det var minst kö där, även om maten egentligen inte passar mig just nu såhär i stegtävlingstider…

Det var en ganska positiv stämning på stan och jag såg inte mycket fylla. Visst, klockan var inte så mycket men i Uppsala på denna dag så brukar många börja väldigt tidigt med att tömma flaskorna. Vi gick mot Stora Torget och kollade läget. Fullt, fullt och mycket knuffar, men gott humör hos de allra flesta. Jag som aldrig brukar skänka en slant till saker och ting kunde inte låta bli att ge några kronor till Hungerhjälpen som lirade dunka-dunka så det stod härliga till.

Jag gick sedan tillbaka till jobbet och gjorde klart ett bildspel för att sedan ta bussen hem. Där väntade min guldklimp och nu blir det nog en hemmakväll med honom. Han orkar inte med någon kase ikväll. Jag och Frida ska dock ut och vandra och då kanske vi går förbi kasen för att se hur den ser ut i år. Gör vi det så kommer det en bild här nedan senare.

GLAD VALBORG till alla mina läsare!

En liten film också från brasan!

Två dagars förstärkning

Ellet förstärker på jobbet i dagarna två.

Näst sista dagen av april 2013! Som vanligt så undrar jag vart tiden och livet tar vägen? Men det är bara att hänga på så gott det går och göra det bästa av situationen.

Skolorna har ju stängt två dagar nu, vilket innebär att jag har förstärkning av Ellet på jobbet. Han är så lugn och tålmodig och idag har det gått så bra. Det har varit en hel del för mig att göra, men det funkar så fint med Ellet vid min sida.

För mig är det en gåta hur jag kan gå upp i vikt när jag har gått VARJE dag, minst 45 minuter veckan som gick. Lite deprimerande att konstatera för mig att endast motion inte ger något på vågen. Så nu måste kosten också förändras än mer, vilket för mig innebär nolltolerans efter middagen.

Det är bara att fortsätta, nöta på och inte tänka när jag ger mig ut. För det tänker jag fortsätta med och under 10 000 steg accepteras inte av mig själv! Pronto!

Sushi, skolsamtal & stegtävling

Träffade Linn idag på lunchen. Vi åt sushi på Mikaku och det smakade helt ok. Det roliga var dock att få träffa dotra igen. Det var ett tag sedan som vi satt och pratade ensamma. Hon jobbar ju extra nu på mitt jobb som valarbetare inför kyrkovalet i höst.

Så här glad var jag idag av flera orsaker, en anledning var att jag fick luncha med äldsta dottern, en annan att få ta del av vad Ellets fröken hade att säga om honom. Det var bara positivt och det värmer något så oerhört att idag ha fått höra det på skolsamtalet.

I måndags så började jag att tävla. I steg. Det kom i precis rätt tid i mitt liv och jag känner mig så motiverad så… har mina mål men tänker inte skriva så mycket om det just nu eftersom det är precis i början. Men det känns jävligt bra detta och jag har gett mig den på att varje dag ta mig en redig promenad. Idag inget undantag… just för att klara de mål i antal steg som jag satt upp. Det är genom jobbet och vi peppar varandra till stordåd.. (;-)

Barnen är på och det är också en kick att ta del av deras energi och vilja att också ta tag i både motion och kost.

Stationsgallerian & kinamat

Ellet ångrade sig och hängde med mig till jobbet idag också.

Kanske var detta en del av orsaken? Kinabuffé på China Garden till lunch. Det var mumma det…

Välfyllda kistor krävde en liten promenad. Vi hamnade i resecentrum först och kunde notera att några redan satt ute. Visserligen med full mundering, men ändå… såg trevligt värre ut.

Den 6 meter höga Näckens polska är fortfarande torrlagd…

Vi bestämde oss sedan för att gå till Stationsgallerian. Ingen av oss har varit inne i den byggnaden tidigare så det blev en spännande premiär för oss båda. Den har i och för sig bara varit öppen några månader. Den officiella invigningen var den 10 november 2012.

Väl inne i gallerian så var det ganska tomt på folk. Några butiker såsom matställen, COOP och ett apotek såg vi och sen noterade jag också att Uppsala kommun numera huserar i de översta våningarna.

Tog en bild utanför gallerian också. Noterar att det är folk på taket. Missade vi något? Är det kommunanställda som tar sig en lunchpaus?

Det nya hotellet på vänster sida och kommunhuset med gallerian på höger.

Resecentrum och den stora trappan.

Folktomt på spår 8.

Jag tycker att det blivit snyggt på centralstationen i Uppsala, Resecentrum efter den stora ombyggnaden och renoveringen.

Sen blev det jobb några timmar igen efter lunchpromenaden. Upp och ner i hissen… (;-)

Förstärkning på jobbet

Idag följde grabben med mig till jobbet. Han är så tålmodig och lugn när jag flänger omkring på jobbet och ska fixa saker och ting. Han fick låna en dator och en datatidning som han blev väldigt förtjust i. Detta i kombination med några koppar choklad gjorde att det ändå var ok för honom.

Den var rena familjesammankomsten ett tag på jobbet. Linn var där också och gick en valutbildning. Hon ska ju hjälpa till med det administrativa som har med kyrkovalet att göra.

Ellet kämpade på med en gubbe som till en början på dagen var på ett uselt humör. Tror att det är min dåliga sömn den senaste tiden som idag var orsaken till att stubinen var kortare än vanligt.

I morgon vill han dock vara hemma och jag kan förstå honom. Det blir lite drygt tillslut även om vi lunchade på favorithaket. Kanske hänger han med på fredag igen, den dagen som är min sista med barnen för den här svängen… (;-(

Första april

Frida har dragit till huvudstaden och hur länge hon blir borta står skrivet i stjärnorna. Ellet ska ikväll till sin mor eftersom det för mig är jobb i morgon. Det är således slut på ledigheter på några dagar och skärvor av ensamhet når mig ånyo.

Han kommer dock tillbaka i morgon kväll för att stanna hos mig till på fredag. Mitt liv fokuserar kring barnen, så är det ju, men faktum är att jag snart ska upp i en flygmaskin igen som ska ta mig till Cypern. För min egen skull. Längtar faktiskt väldigt mycket efter den resan. Behöver värme känner jag. Egentligen på mer än det planet, men det får duga så länge.

Lyxade till det i morse. Hade ju lite ingredienser kvar från tidigare.

Ägg i alla dess former går hem hos mig. Räkor, rom och majonäs. Kan det bli godare?

Det är väldigt sällan jag äter sådan här mäktig frukost. Idag blev det så mycket att jag hoppar över lunchen.

Vad denna dag har i sin vagga är nog ganska mycket hushållssysslor. Tvätt, disk och sugning. Förhoppningsvis så hinner jag med en film också. Fick ju en nytändning i förrgår när jag och Frida kollade in några rullar. Gillar att kolla på film.

Inga aprilskämt här inte. Jag har för dålig fantasi för det och dessutom skulle jag aldrig komma på något trovärdigt. Så för att bli lurade så får ni allt bege är till andra ställen. Här kammar ni noll.