Grus i maskineriet

Andra dagen av GIP:en och dess införande på kansliet. Mitt jobb ska gå över i en gemensam IT-plattform med rikskansliet. Igår så kändes det ganska ok. Backuperna tog visserligen lite tid, men det tuffade på vad jag förstod.

En nypa frisk luft från jobbets ena balkong visar denna slottsvy.

Det är ju en del grabbar som sköter detta från ett dataföretag som är inhyrda från Kyrknätet. Jag hänger inte med på alla tekniska detaljer hit och dit, men idag så börjar jag förstå att det är problem med vissa saker. När jag gick vid femtiden så var det fortfarande inte löst och en viss oro börjar jag allt känna. Det handlar vad jag förstår om kontakten mellan olika servrar för att kunna läsa in ny data på vissa av våra datorer. Det heter ju så fina ord, men de kan jag inte.

E-posten strular också fast där tror jag inte att det är något fara tillslut. Ibland får jag en känsla av att förberedelserna från just rikskansliet eller Kyrknätet inte har varit den allra bästa inför detta införande. Vissa indikationer har jag fått gällande just detta. Att t ex få ett besked att en slags koppling inte fungerar, först efter två dagar av införandet när personal åkt många mil för att testa detta under många timmar på plats. Sen att begära in backuper på vissa saker två dagar in i flytten känns ju inte heller särskilt professionellt. Men jag vågar inte säga så mycket mer eftersom jag just inte kan alla tekniska delarna i det hela. Oron finns dock där eftersom det är till mig användarna kommer i första hand och ju längre tid det tar, ju mer kritik kommer det att bli. Vi är ju helt i händerna på just rikskansliet och deras personal och hur de så att säga handlägger detta införande.

En kattdetalj från jobbet. Me like cats!

Det jag gjorde idag var att logga in och logga ut användarna i det nya med nya användarnamn och lösenord. Det verkade dock funka bra, men sen ska ju alla applikationer finnas där och det ska funka även från deras egna datorer, datorer som det just nu inte går att läsa in de nya konfigureringarna som de ska ha. Morgondagen blir onekligen spännande… …en viss grusighet i maskineriet känner jag.

About these ads