Miljöpartiets trovärdighetsproblem

Det finns ingenting som irriterar mig så mycket som människor som säger sig stå för en sak och sedan lever på ett helt annat sätt. Jag har sett det på nära håll och inom vissa politiska partier. Det är då mycket ärligare att vara uppriktig även om man kanske inte är ett föredöme på alla områden.

Tänker just nu på alla dessa miljöpartister som alltid pratar så gott om vissa saker och sen lever de själva precis tvärtom. De har i mina ögon noll trovärdighet och exemplen är flera. Nu senast så är det språkrörskandidaten Mikaela Valtersson (bilden) som hamnat i exakt samma trovärdighetsproblem som Yvonne Ruwaida gjorde för 10 år sedan. De vurmar och pratar så mycket om att människor ska åka kollektivt och sen sitter de i en taxibil istället för tusentals kronor. Jag har inga problem med att människor åker taxi. Det kan oftast finnas skäl för detta, men att göra det i sådan omfattning som dessa gröna damer har gjort och gör skapar ju djupa trovärdighetsproblem.

Valtersson har ju dessutom väldigt nära till pendeln men väljer ändå taxi i första hand, miljöpartist som hon är. Det som retar mig är deras snack om hur vi andra ska leva och så lever de själva precis tvärtom. Vore det en moderat så hade jag inte brytt mig eftersom de inte lika hårt predikar kollektiva lösningar som miljöpartister gör.

Lokala förmågor som agerar likadant finns det också exempel på. Maria Gardfjell lever i en värld och predikar sedan om hur vi andra ska leva. Hon är ensamstående och bor mitt i centrum, då är det lätt att snacka om höjda bensinpriser och hur barnomsorgen ska vara. Noll trovärdighet och som sagt, de är inte ensamma dessa gröna exempel. Det är många miljöpartister som inte lever som de lär. Karin Nettelblad från Vänge säger det som jag tror många känner inför Gardfjell:

Hon är 45 år, ensamstående utan barn, bor i Fålhagen och ”lunchar gärna på stan” (UNT 8 september). Hon vet därmed inte det jag vet. Hon vet inte hur det är att ha flera barn och oavsett väder vara tvungen att cykla flera kilometer för att handla flera gånger i veckan och ta hem fyra kassar på styret och en i cykelstolen, eller dra kassar i skrinda bakom sig och barnvagn med barn och kassar framför sig.
Om Maria Gardfjell, eller de andra ledande rödgröna politikerna i Uppsala, hade klarat av detta skulle jag tro på dem. Men de har gjort det lätt för sig. De dikterar för sina medmänniskor hur de ska leva, men de vet minimalt lite om konsekvenserna av det de förespråkar.

Aftonbladet räknar också upp några exempel som måste vara pinsam läsning för partiledningen. Ska bli intressant att se hur Gustav Fridolin blir som språkrör och om trovärdigheten ökar med honom vid rodret. Den killen har vad jag förstår sitt förtroendekapital intakt.

Sen vill jag säga grattis till Åsa Romson! Detta kan inte ha kommit lägligare för dig?

Relaterat:
Newsmill – Miljöpartister har ingen trovärdighet!
UNT Debatt – Inget förtroende för Maria Gardfjell (mp)
DN – Ruwaidas telefonräkning: 44 575 skattekronor

Andra bloggare i samma ämne:
Min uppfattning – Gör som jag säger – inte som jag gör
kaffetankar – Miljöpartiet… jo jag tackar!!
Uppsnappat – Mikaela Valtersson: Lev som du lär

Läs även andra bloggares åsikter om Mikaela Valtersson, miljöpartiet, trovärdighet, taxiresor, dubbelmoral, Maria Gardfjell, Gustav Fridolin, Åsa Romson, Yvonne Ruwaida, politik, intressant?

About these ads